Normkritik är ett aktuellt ämne inom forskning som också uttrycks i styrdokument för svenska på gymnasienivå. I den här studien lyfts huruvida normkritik får utrymme i läroböcker för svenska och vad det kan innebära för läsaren. Uppsatsen syftar även till att se huruvida normer upprätthålls eller inte i de valda läroböckerna.

Bakgrund: Lärares arbete baseras ofta delvis på läroböcker och de används som hjälpmedel i skolan. Att undersöka innehållet i läroböcker blir aktuellt då de inte bara fungerar som läromedel, utan också står som en slags representant för skolans värderingar.

Syfte: Uppsatsen avser att mot bakgrund av skolans roll i att motverka diskriminering, fastställd i Skolverkets (2011) styrdokument, undersöka huruvida det finns representation för och normkritiskt förhållningsätt gentemot olika kategorier människor i de undersökta läroböckerna. I förhållande till det avser uppsatsen att undersöka hur texterna kan tänkas uppfattas av läsaren. Uppsatsens innehåll kommer att fokusera på kön, könsöverskridande identiteter, familjestrukturer och sexuell läggning.

Metod: Genom en kvantitativ och en kvalitativ textanalys ämnar jag till att först mäta antal aktuella variabler för att sedan se vilken kontext dessa befinner sig i.

Resultat: I de valda läroböckerna förekommer varken normkritiska texter eller försök till normkritik förutom vid enstaka fall. Läroböckerna fungerar aktivt som upprätthållande av rådande normer.