Syftet med föreliggande studie var att undersöka informanters känslor av tillhörighet relaterat till hur normer om "svenskhet" kommuniceras i det svenska samhället, med särskilt intresse för processerna tillhörighet och andrafiering. Studien hade inte för avsikt att försöka fastställa förekomsten eller innebörden av "svenska" normer i sig, utan intresserade sig för vad som påverkar individers känsla av tillhörighet i sociala gemenskaper likt den föreställda samhällsgemenskapen i Sverige.

Studiens frågeställningar löd: Hur upplever informanterna att "svenskhet" och "svenska normer" kommuniceras i det svenska samhället och hur förhåller de sig till dessa? Vilka faktorer påverkar informanternas känsla av tillhörighet till det svenska samhället?

Semistrukturerade intervjuer hölls med totalt sex informanter som samtliga hade erfarenhet av att ha immigrerat till Sverige. Informanterna var mellan 19-36 år gamla, tre identifierade sig som kvinnor och tre som män. Variationsbredden för vistelsetiden i Sverige varierade mellan 14 månader - 8 år. I resultatet av den tematiska analysen framträdde sex teman: 1) För att bli en del av Sverige behövs "svenska" vänner, 2) "Modersmålet här är svenska", 3) "Svenskar" vill inte att någon kommer nära dem, 4) Markörer för tillhörighet, 5) Att förhålla sig till att av andra definieras som icke-tillhörande och 6) Att känna sig annorlunda. 

Studiens resultat liknade till stor del det som tidigare forskning visat - till exempel beskrivningen av en "mitt emellan-position" i diskussionerna kring svenskhet och tillhörighet, informanternas sätt att prata om "de andra" i egenskap av personer med immigrationsbakgrund som inte sköter sig väl samt att icke-vita svenskar måste bevisa sin svenskhet och tillhörighet.

Studiens resultat ger ökad förståelse för hur komplexa processerna andrafiering och tillhörighet är samt hur informanterna förhåller sig till dessa i sina liv.

The purpose of this essay was to study informants' feelings of belonging related to how norms about "Swedishness" are communicated in the Swedish society, with particular interest in the processes of Belonging and Othering. The study did not intend to attempt to define the existence or meaning of "Swedish" norms in itself, but was interested in what affect individuals' sense of belonging in social communities like the imagined social community in Sweden.

The questions at issue was: How do the informants experience that "Swedishness" and "Swedish norms" are communicated in Swedish society and how do they relate to these? What factors affect the informants' sense of belonging to Swedish society?

Semi-structured interviews were held with a total of six informants who all had experience of having immigrated to Sweden. The informants were aged between 19-36 years, three identified themselves as women and three as men. The range of variation of the length of stay in Sweden varied between 14 months - 8 years. In the result of the thematic analysis, six themes appeared: 1) To Become a Part of Sweden, "Swedish" Friends Are Required; 2) "The Native Language Here is Swedish"; 3) "Swedes" don't want anyone getting close to them; 4) Markers for Belonging; 5) To Handle Being Defined by Others as Non-Belonging and 6) Feeling different. 

The result of the study largely resembled what previous research has shown - for example: the description of a "mid-position" in the discussions on Swedishness and belonging; the way the informants talk about "the others" as persons with immigration background who don't behave well and that non-white Swedes must prove their Swedishness and belonging.

The result of this study gives an increased understanding of how complex the processes of othering and belonging are, and how the informants relate to these in their lives.