Background: atrial fibrillation is increasing in the society and approximately 300 000 people in Sweden has the disease. Atrial fibrillation gives symptoms that can be scary and disturbing. The feeling that the heart is racing and lack of energy contributes to a negative experience that affect the everyday life of these patients. It keeps them from traveling, exercising, meeting friends and even going to the grocery store. Patient's with atrial fibrillation is at great risk of having a stroke, due to thrombosis building up in the atrium, which is why most of them use antikoagulantia on a daily basis. This treatment requires regular visits to the hospital and adherence to medication, diet, alcohol use and exercise.

Aim: the aim of this study was to describe patients' experiences of living with atrial fibrillation.

Method: a five-step model was used to analyse ten scientific articles in this literature-based study.

Results: three main-themes emerged during the analysing process. The first was symptoms negatively affect the daily life; both physical and psychological symptoms were described. The second theme focused on patient's thoughts about their lack of knowledge of disease and treatment. Here two subthemes were described, adjustments to their own body and insecurities about treatment. The third main-theme describes that patients need more support from the nurse. Subthemes were that health professional's lack of knowledge increase patients' insecurity, involvement in the decision-making process, and person-centred care gives patients comfort and control.

Conclusion: patients with atrial fibrillation lack knowledge about their disease. Many were unaware of symptoms and that lead to delayed care and treatment, and causing a risk for stroke. Furthermore, the symptoms caused the patients' pain, anxiety and limited them in their daily life. In encounters with the nurse, a person-centred care with individually adjusted information to each patient lead to security for the patient, which positively affects the experience of living with atrial fibrillation.

Denna litteraturbaserade studie beskriver patienters erfarenheter av att leva med förmaksflimmer, vilket är en vanlig hjärtsjukdom där hjärtats rytm påverkas. Förmaksflimmer påverkar patienterna både fysiskt och psykiskt. Fatigue, hjärtklappning, oro och ångest är vanliga symptom som begränsar patienternas tillvaro och ger dem obehag. Det är inte ovanligt att symptomen uppkommer plötsligt och helt utan förvarning, vilket skapar osäkerhet hos patienterna. Patienter med förmaksflimmer har en ökad risk för stroke, och behöver därför i de flesta fall behandlas med blodförtunnande läkemedel livet ut. Patienterna kan även genomgå olika kirurgiska ingrepp eller behandlas med elkonvertering för att återfå en normal hjärtrytm. Förmaksflimmer är en sjukdom som ständigt gör sig påmind och inverkar på patienternas liv.

Examensarbetet är en litteraturbaserad studie där kvalitativa artiklar har analyserats, denna metod syftar till att bidra med kunskap för att utöva evidensbaserad omvårdnad inom ett redan studerat fält. Artiklarna söktes fram genom systematiska sökningar i två olika databaser. Avsikten var att enbart använda sig av artiklar där patientens erfarenhet stod i fokus, och där patienternas relation till sjuksköterskan beskrevs. Därför har medicinskt inriktade artiklar exkluderats i urvalet. Artiklarna är kvalitetsgranskade och sedan analyserade med hjälp av en fem-stegs metod som innebär att varje artikels resultat bryts ner till överskådliga delar för att finna delar som stämmer mot syftet. Dessa delar ställs sedan samman och analyseras vilket bildar en ny helhet som redovisas i resultatet.

Resultatet av studien visar att patienter med förmaksflimmer har en kunskapsbrist gällande sin sjukdom. Kunskapsbristen ledde till psykisk ohälsa i form av oro och ångest eftersom patienterna inte visste hur symptomen skulle hanteras. Fysiska symptom på förmaksflimmer så som hjärtklappning och fatigue, begränsade patienterna och hindrade dem från att leva sitt liv till fullo. Mötet med sjuksköterskan var avgörande för patienternas hantering av sitt förmaksflimmer. När sjuksköterskan gav personcenterad vård och individanpassad information ledde det till att patienterna upplevde trygghet och kontroll över sin situation.

Det är av vikt att sjuksköterskor har adekvat kunskap om förmaksflimmer för att kunna bemöta dessa patienter på rätt sätt och förmedla sin kunskap till dem. En ökad kunskap hos patienterna leder till bättre följsamhet med läkemedelsbehandling, kost och motion. Det bidrar även till ett ökat välbefinnande hos patienten som förstår och kan hantera symptomen som uppkommer.