Background: Patients often suffer from harm and infections when in contact with healthcare. Harm caused by the healthcare imply unnecessary suffering for the patient which the healthcare could have prevented. Being a nurse comes with the responsibility of relieving suffering and preventing harm.

Aim: The aim of the study was to illuminate the patient safety, focusing on identity check, hygiene routines and management of peripheral venous catheter (PVC), in an emergency ward in Namibia.

Method: This is an empirical study with a qualitative approach. To gather data, six unstructured observations were carried out. The data was analyzed by using Friberg's five-step-model.

Results: Two main themes emerged during the analysis; Patient safety work and Non-patient safety work and six sub themes; Use of hand disinfection and single-use gloves, Skillful insertion of PVC and safe management of sharps waste, Lack of identity check, Inadequate use of hand disinfection and single-use gloves, Inadequate approach before and after insertion of PVC and Insufficient conditions in work environment. 

Conclusion: Hand hygiene was the main problem of patient safety. A work environment where hygiene material is more easily accessible could be a contributing factor to a more patient-safe approach. Identification of patients before insertion of PVC does not appear to be a routine at the emergency ward. Nurses at the emergency ward are skillful at inserting PVC:s, but are failing in other aspects in the procedure.

Patientsäker omvårdnad är inte lika självklart som det borde vara. Risken att som patient drabbas av vårdskada, finns överallt inom hälso- och sjukvården globalt och är stor i den afrikanska regionen. Sjuksköterskan är en av de vårdare som bär ansvaret för att förebygga vårdskador. Orsaker till bristande patientsäkerhet kan vara olika barriärer som brister.

Syftet med denna studie var att belysa patientsäkerheten, avseende identitetskontroll, basala hygienrutiner och hantering av perifer venkateter (PVK), på en akutmottagning i Namibia. Resultatet visar på områden där namibiska sjuksköterskor brister i omvårdnaden avseende patientsäkerhet, samt områden där patientsäkerhet förekommer. Examensarbetet är baserat på sex ostrukturerade observationer som genomfördes på ett sjukhus i Namibia hösten 2018.

Bristande förutsättningar i sjuksköterskornas arbetsmiljö kan vara en barriär för den patientsäkra omvårdnaden på akutmottagningen, exempelvis att materialet inte var lättillgängligt och nålarna som användes vid injektioner inte var stickskyddade. Hade skyddshandskar, stickskyddsbehållare och handdesinfektion varit mer lättillgängligt hade det kunnat vara till nytta för såväl patienter som sjukvårdspersonal. Namibiska sjuksköterskor visade sig vara skickliga på inläggningen av PVK. Däremot visade resultatet bland annat att signatur- och datummärkning på PVK-förbandet och identitetskontroll var obefintliga i samband med inläggning av PVK. Resultatet visade att handhygienen, i de flesta fall, inte var i överensstämmelse med varken World Health Organizations (WHO) riktlinjer eller Vårdhandbokens riktlinjer. Det var speciellt handdesinfektionen som var bristfällig. Användning av skyddshandskar förekom mer frekvent än handdesinfektion.