Today, there is a major residential shortage in Sweden creating an immediate need to build more housing. The municipalities of Sweden with their monopoly on land ownership must make new housing a priority to ensure that the demand is met. Since January 1, 2015, municipalities have utilized land allocation as the primary means to build; however, they are in the process of adopting new guidelines. The purpose of this study focuses on whether or not guidelines are helpful to developers. Furthermore, it required the municipalities to track their guidelines and report any improvements with their land allocation. The purpose of this research was to qualitatively analyze the land allocations between the municipalities of Gothenburg and Stockholm to see of both follow their guidelines. It would also reveal their process for selecting a developer.

The data was gathered from a survey sent to 100 different developers that had completed at least one application since 2015. The data collected revealed a substantial divide among the developers regarding their perspective on the law that regulate the land allocation process.

The results of the survey revealed that the developers had varying views on the guideline processes. Some developers believed that the guidelines are helpful while others criticize that they do not properly fulfill its function. The developer's interviews and surveys revealed the legal significance of transparent reporting as to why the municipalities choose a specific developer. The survey also showed that developers preferred direct land allocations.

Det råder bostadsbrist i Sverige idag och behovet av att bygga fler bostäder är större än på flera år. Sveriges kommuner med sitt planmonopol och markägande behöver därför se till att det byggs mer. Markanvisning är det sätt kommunerna använder sig av för att få sin mark bebyggd. Sedan 1 januari 2015 ska kommuner som använder sig av markanvisningar anta riktlinjer för markanvisningar. Denna studie har fokuserat på om riktlinjerna är till hjälp för byggherrarna, om kommunerna redovisar sina riktlinjer vid markanvisning och vad kommunerna kan förbättra i markanvisningsprocessen. Syftet med studien var att jämföra Göteborg och Stockholms kommun med varandra i deras markanvisningsprocesser för att se hur de följer sina riktlinjer. Metoden är en kvalitativ studie om hur Göteborg och Stockholms kommun följer sina riktlinjer vid markanvisning och val av byggherre.

I Studien ställdes frågor till personer från respektive kommun och det genomfördes intervjuer med byggherrar. Det gjordes även en enkätundersökning som skickades ut till omkring 100 byggherrar som någon gång ansökt om markanvisning i Göteborg eller Stockholm sedan 2015. Enkäten och intervjuerna med byggherrarna gav en bild på vad byggherrarna tycker om Lagen om riktlinjer för markanvisning förbättrat kommunernas markanvisningsprocess.

Av resultatet från enkäten framkommer det att byggherrarna har olika syn på markanvisningsprocesserna. Vissa byggherrar anser att riktlinjerna är till hjälp vid markanvisningar och andra anser att de inte fyller någon funktion. Byggherrarna lyfte fram vikten av att kommunerna redovisar motiven för val av byggherre, eftersom det ger en transparant och rättssäker process. Enkäten visade också att de flesta byggherrar föredrog direktanvisning.