Background: Childhood emotional abuse can lead to mental illness. Research about emotional abuse is limited and therefore complicates the work of the nurse, since understanding of what emotional abuse means is of importance.

Aim: The aim of this study was to describe what consequences people may suffer later on in life if they were exposed to emotional abuse or emotional neglect as a child.

Method: A literature overview was performed by collecting and analysing eight quantitative studies, two qualitative studies and one study with mixed-method. The analysis was performed according to Friberg's three-step-model.

Results: Childhood emotional abuse showed to affect the victims mental health later on in life. There were many different mental illnesses associated with persons that had experienced emotional abuse in their childhood. Personality disorders, depression and eating disorder was found to have a significant connection of mental health outcomes based of childhood emotional abuse. There were also a significant connection with social inhibiting states such as anxiety, post traumatic stress syndrom (PTSD), low self-esteem and low self-image.

Conclusion: More information about how to detect and prevent emotional abuse of children is needed. Nurses also need more knowledge about how to handle the care of adult patients struggling with mental illness due to childhood trauma.

Barn som utsätts för psykisk misshandel (PM) eller psykisk försummelse (PF) är ofta svåra att uppmärksamma. Att de flesta som utsätts lever i tysthet kan vara en förklaring till att forskning kring ämnet är begränsad. PM har visats vara den mest förekommande formen av misshandel mot barn. Det har även framkommit att PM är den misshandelsform som lämnar störst avtryck på barnet. Vårdpersonal är skyldig att anmäla om ett barn misstänks vara utsatt för PM. Dock är detta en problematisk uppgift när befintlig kunskap kring ämnet är otillräcklig. Ofta bär barnet med sig sitt trauma upp i vuxna år som leder till psykiska besvär och kan påverka deras liv negativt. PM har även en tendens att gå i arv och kan begränsa ett utsatt barns kapacitet i en framtida föräldraroll.

Denna studie avser att öka kunskap kring PM av barn genom att påvisa vilka konsekvenser det kan leda till. Kunskap om detta kan medföra att omvårdanden för utsatta barn förbättras och livslånga konsekvenser kan förhindras. Alternativt kunna ge bättre omvårdnad till vuxna patienter som blivit utsatta i sin barndom, genom att vår studie kan öka förståelsen för andra människors lidande.

Resultatet i föreliggande studie visar på en mängd allvarliga konsekvenser för den utsattas psykiska hälsa. Det övergripande ämnet i studien är därför psykisk ohälsa med huvudteman som är tänkt att kategorisera hälsotillstånden ytterligare i form av psykisk sjukdom, socialt hämmande tillstånd samt negativ självuppfattning.