Bakgrund. Läroböcker är ett material som används flitigt av lärare. Böckerna har en makt som ett riktgivande material. Eftersom lärare använder sig av läroböcker så flitigt är det intressant att se hur de uttrycker sig kring olika grupper som är en del av den svenska skolan. I och med dess riktgivande makt kommer läroboken att påverka elever och lärare.
Syftet med uppsatsen är dels att undersöka om och hur andrafiering förekommer, samt om den förändrats över tid i läroböcker. Dels att undersöka hur kulturbegreppet har förändrats över tid i läroböckerna utifrån en socialkonstruktivistisk ansats.
Metod. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ textanalys på sex läroböcker i samhällskunskap som är spridda över tre epoker. Epokerna som har använts är 1980-tal, 2000-tal och nutid. Alla böcker har eller används fortfarande som läroböcker. Genom att gå igenom de kapitel som behandlar människor från andra länder och kulturer undersöker jag om och hur andrafiering förekommer. Hur böckerna behandlar kulturbegreppet behandlas också.
Resultat. Undersökningen visar att andrafiering förekommer i stort sett i samtliga läroböcker under samtliga perioder Andrafiering ser dock annorlunda ut beroende på vilken period som avhandlas, det är olika sätt att andrafiera som framkommer. I dagens period förekommer det mindre andrafiering än vad det gör i de tidigare perioderna. Kulturbegreppet förändras också över tid. Dock är inte förändringen linjär mot en mer socialkonstruktivistisk ansats. I den tidiga perioden och nutid uppvisar författarna en socialkonstruktivistisk ansats i förhållande till kulturbegreppet men inte i perioden som är 2000-tal