Bakgrund: Den svenska skolan har en viktig roll i samhället. Inte minst ska den utbilda elever att bli demokratiska samhällsmedborgare. I ämnet samhällskunskap förväntas elever att få öva sina förmågor i att ta ställning i olika frågor. Dessutom ska detta, enligt styrdokumenten, genomsyras demokratiskt. Vad betyder det? Om inte annat har det visat sig problematiskt utifrån den aspekt att olika värderingar och åsikter kan visa sig hos elever sinsemellan. Då kan vissa frågor eller ämnen inom samhällskunskapen bli kontroversiella. Vad är det som gör ett ämne kontroversiellt i klassrummet? Vad sker i klassrummet? Hur hanterar läraren detta?

Syfte: Syfte med föreliggande empiriska studie är att undersöka hur lärare hanterar kontroversiella ämnen inom samhällskunskapsundervisningen i grundskolans årskurser 7-9.

Metod: Genom att föra samtalsintervjuer med fyra verksamma samhällskunskapslärare på högstadiet och att lyssna till deras upplevelser ges en bild av deras personliga hantering av kontroversiella ämnen. Lärarnas definitioner, tankar och resonemang har sedan jämförts med relevant forskning som valts ut.

Resultat: Studien visar att lärares arbetssätt med kontroversiella frågor skiljer sig åt. Det finns olika typer av kontroverser som kräver olika typer av förberedelser och hantering. Det gör att det inte går att ena samhällskunskapsundervisningens arbete under ett gemensamt arbetssätt. Detta är i sig inte speciellt anmärkningsvärt då, de intervjuade lärarna, har svårt att enas om vilka ämnen som kan upplevas kontroversiella.