Bakgrund: Skönlitteratur skriven på multietniskt ungdomsspråk har blivit ett alltmer vanligt inslag i svenskundervisningen. Multietniskt ungdomsspråk är en språkvarietet som influeras av främst slang från andra språk. Varieteten är även känd i mer informella sammanhang som benämningen "Rinkebysvenska" eller "förortssvenska" men används idag i fler geografiska områden än Rinkeby. Multietniskt ungdomsspråk har kommit att bli ett litterärt stilgrepp som författare använder sig av för att skapa autenticitet i berättelser. Användningen av litteratur skriven på denna språkvarietet är förenlig med vissa kriterier i styrdokumenten i svenska gymnasieskolan men det finns också forskning som problematiserar arbete med sådan litteratur och menar att språket i dessa böcker förbises i utbildningssammanhang.

Syfte: Med vetskap om att fördelar med användning av multietnisk ungdomslitteratur finns, vill vi i denna uppsats undersöka språket i romanerna Shoo bre och Ett öga rött och med utgångspunkt i detta problematisera och föra en didaktisk diskussion om hur litteratur skriven på multietniskt ungdomsspråk kan användas för att hjälpa elever med annat modersmål än svenska, som läser och betygsätts i svenska 1, 2 och 3 på gymnasieskolan, med deras lärande av språkriktighet och språkvariation.

Metod: För att kunna genomföra detta gör vi en närläsning och språklig felanalys av grammatiken i ovannämnda böcker och genom att belysa de grammatiska avvikelser som förekommer redovisar och diskuterar vi sedan hur dessa böcker skulle kunna användas i svenskundervisningen på gymnasieskolan, med stöd av den tidigare forskning och teorin vi hittat rörande ämnet. Vi använder oss av Kenneth Hyltenstams interimspråkshypotes för att förklara hur andraspråksinlärning kan gå till i teorin.

Resultat: Resultatet visar att flera grammatiska avvikelser vad gäller ordföljd, formlära, formord, lexikonkunskap samt slang förekommer i båda romanerna. Uppsatsens resultat pekar också på att LTG-metoden är användbar för form-fokuserad undervisning med böcker såsom Shoo bre och Ett öga rött som undervisningsmaterial. Vidare indikerar resultatet att språkundervisning som fokuserar på språkform integrerad med kommunikativ språkinlärning leder till högre elevprestation. Kommunikativ språkinlärning kan innefatta bland annat läsning och arbete med skönlitteratur. Resultatet pekar slutligen på att skönlitteratur, i synnerhet skönlitteratur skriven på multietniskt ungdomsspråk kan ha en vidare funktion, det vill säga användas som resurs för undervisning av grammatik, språkriktighet och språkvariation och inte endast för litterär analys.