Bakgrund: Med ett resultat från PISA-undersökningar som säger att det blir en allt större klyfta mellan goda läsare respektive svaga läsare är det intressant att ta reda på hur lärarna i skolan arbetar med skönlitteratur för att få sina elever mer intresserade av läsning samt hur de arbetar för att eleverna ska få en bättre förståelse för det de läser (Skolverket, 2012). I kursplanen för svenska kan vi läsa att eleverna ska få kunskaper i och om det svenska språket. I delen som berör läsning står det att undervisningen ska inspirera elevers intresse för att läsa och skriva. Här ska elever få möta och få omfattande kunskaper om skönlitteratur från andra tider och olika delar av världen samt olika typer av sakprosa. Eleverna ska även få möta och bli bekanta med de nordiska grannspråken och de nationella minoritetsspråken (Skolverket, 2011, s. 222).

Syfte: För att förmedla kunskap används i dagens skolor oftast faktatexter men även skönlitteratur kan förmedla kunskap. Att använda sig av skönlitteratur i sin undervisning kan skapa en förståelse för de elever som har svårt att ta till sig ämnesord och begrepp. Då kan man med hjälp av skönlitteraturen förklara dessa uttryck eller sätta dem i ett sammanhang som eleven har lättare att förstå. Genom skönlitteraturen får elever tillfälle att träna upp sina läs- och skrivfärdigheter. Med andra ord har skönlitteraturen en hel del fördelar och dessa vet vi om, men hur används skönlitteraturen i undervisningen?

Metod: Undersökningen är genomförd genom en kvalitativ intervjustudie med lärare i åk 5 under april månad 2017. De deltagande lärarna är från fem olika skolor i Lidköpings kommun och representerar både landsortsskolor och centrala skolor. Intervjuerna skedde på lärarnas arbetsplatser och deltagandet var frivilligt. Deltagarna blev kontaktade via mejl och sex lärare valde att delta i studien. 

Resultat: Resultatet visar hur de intervjuade lärarna använder skönlitteratur i sin undervisning samt vilka strategier de lär sina elever för att de ska kunna ta till sig det de läser. Skönlitteratur kan förmedla kunskap lika mycket som faktatexter. Resultatet visar att de intervjuade lärarna använder sig av tre olika arbetssätt: boksamtal, tematisk undervisning och högläsning. Boksamtalet var det främsta arbetssättet som lärarna använde sig av. Med vetskap om att eleverna lär sig bättre om de får diskutera det de läst är en av slutsatserna i den här studien att man måste låta eleverna få tid till diskussion. Diskussionen skapar kognitiva processer som hjälper eleverna att omarbeta ny information så att den blir kunskap. Temaarbeten visar sig vara bra för att ge eleverna möjlighet att inhämta kunskap i en ny kontext. Genom temaarbeten får eleverna lära sig hur saker och ting hänger ihop i samhället och i världen på ett naturligt och logiskt sätt. I den här studien visar det sig att de lärare som väljer att arbeta med teman oftast gör det genom att koppla ihop arbetsområdet med en högläsningsbok, vilket är det tredje arbetssättet som presenteras i den här studien. De lärare som uppger att de läser högt för sina elever men inte i några teman gör det för att eleverna ska få en lugn stund på dagen. Med andra ord visar den här undersökningen att samtal om böcker är en viktig del för eleverna att förstå vad de läser men även att skönlitteratur kan förmedla kunskap om hur saker och ting fungerar i samhället.  För att elever ska skapa en förståelse för texter behöver de även strategier för att kunna ta sig an en text. Resultatet visar att det finns olika strategier som lärarna använder sig av. En lärare uppgav att hans klass är riktiga bokslukare tack vare en lärare som arbetade med klassen på lågstadiet. Då presenterade den läraren konceptet ”En läsande klass” där det finns olika läsfixare som hjälper eleverna att läsa olika texter med hjälp av olika strategier.

En slutsats av det är att man behöver jobba även på mellanstadiet med att lära ut strategier eller åtminstone fortsätta att stötta sina elever genom att påminna dem om olika lässtrategier.