Bakgrund: Under 1990- talet tog sig en ny organisationsmodell i bruk inom den offentliga sektorn. Införandet av näringslivets styrningsmodeller inom vård, skola och omsorg har haft påverkan inom organisationerna. Studien tar sitt avstamp utifrån denna reform och undersöker vilka effekter införandet av new public management har inom den offentliga sektorn. Organisationsreformen väcker även frågan om de långtgående effekterna inom skolan, som lärares yrkesroll i ett marknadsanpassat system. 

Syftet med arbetet är att undersöka hur new public management i organisationsstyrningen påverkar lärarnas yrkesutövande och deras yrkesidentitet.

Metod: Genom en enkätstudie som besvarades av verksamma lärare i grund- och gymnasieskolan kunde en inblick i graden av new public management ges inom skolan som organisation. De svarande lärarna arbetar i två kommuner i Västsverige. Deras svar jämfördes för att se om det fanns någon skillnad mellan lärargrupperna. Svaren analyserades utifrån Fredrikssons (2010) modeller för att undersöka om graden av new public management i organisationsstyrningen påverkar lärarnas yrkesutövande och dess yrkesidentitet.

Resultat: Studiens resultat visar att den traditionella yrkesidentiteten med betoning på tjänstemannaskap och erfarenhetsbaserad kunskap är de som har störst genomslag bland respondenterna. Det kan även förklaras finnas ett inflytande av en marknadsanpassad yrkesidentitet med betoning på effektivisering och elevinflytande. Marknadsanpassningens egen modell (marknadsmodellen) kan tolkas ha en indirekt påverkan på organisationen via brukarmodellen. Ett sätt för oss att mäta new public managemens inflytande bland lärarna var användningen av utvärderingar och vilken påverkan de har. I resultatet framgår det att utvärderingarna har en påverkan på lärarnas självbild och välmående. Dock kan ingen utläsning ske om denna påverkan är positiv eller negativ. Genom respondenternas öppna kommentarer i enkätundersökningen kan en indikation ges på vilken inverkan utvärderingarna har.