Bakgrund: Förskolans verksamhet ska möjliggöra goda förutsättningar för barnet och fordrar en balans mellan både lärande och omsorg. Studien grundar sig i att känslor utgör viktiga fundament för människans utveckling och mående. Således uppmärksammar studien utrymmet för barnets emotionella utveckling i förskolans verksamhet. I förmån att främja barnets välbefinnande.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på förskolans verksamhet som social mötesplats i relation till barnets emotionella utveckling.

Frågeställningar för studien : Hur ser förskollärare på förskolans verksamhet i förhållande till barnets emotionella utveckling, samt hur ser förskollärare på bemötandet av barnets uttryckta känslor i förhållande till barnets emotionella utveckling.

Metod: Insamling av studiens empiriska material gjordes genom enskilda semistrukturerade intervjuer av yrkesverksamma förskollärare.

Resultat: Resultatet visar att förskollärarna har föreställningar om hur pedagogen bör agera och handla i responsen till barnets uttryckta känslor, samt att de har föreställningar om fördelaktiga personliga egenskaper i detta möte. I relation till barnets emotionella utveckling visar resultatet också att förskollärarna har föreställningar om vilka handlingar och typer av respons som inte är att föredra i mötet med barnets känslor. Sammanfattningsvis visar resultatet att förskollärarna ser på bemötandet av barnets känslor som betydande i förhållande till barnets emotionella utveckling. Studien ger också svar på att förskollärarna ser att det inom förskolans verksamhet finns inslag och strukturella faktorer som är både fördelaktiga och ofördelaktiga för barnet. Förskollärarnas bemötande och respons samt de förhållanden som råder visar sig påverka utrymmet barnet får till emotionell utveckling i verksamheten.