Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
"Vi är här nu!": Mobilisering och självorganisering bland flyktingar på Restad Gård
University West, Department of Health Sciences, Section for health promotion and care sciences.ORCID iD: 0000-0002-1351-9448
University West, Department of Health Sciences, Section for health promotion and care sciences.
2018 (Swedish)Report (Other academic)Alternative title
"We are here now!" : Mobilization and self-organization among refugees at Restad Gård (English)
Abstract [en]

Unusually many refugees have arrived in Sweden during the 2010s, only in 2015 did 163,000 refugees seeking for asylum. Many came because of the war in Syria that has been taking place since 2011, but during the period many people have been forced to flee war, violence and natural disasters from a number of other countries as well. A large part of the newly arrived were placed in refugee facilities while waiting for decision of residence permit. Restad Gård, just outside the city Vänersborg, in the west part of Sweden, is one of the biggest refugee facilities in the country. This study is about the situation for the newly arrived refugees at the facility, and especially about the self-organization a group of refugees started under the name Support Group. Initially, the reason for the self-organization was to solve several acute needs and problems at the facility, later on it was developed to a new model for including refugees into the new community, and to involve themselves in the process.

The purpose of the study was to investigate how self-organization among asylum-seekers in the asylum facility was experienced to affect the inclusion process in the new country. Through group interviews and individual interviews we have mainly focused on the asylum-seekers' own experiences of how their activities influenced the inclusion process and relationships with other residents and actors with which they interacted. The asylum-seekers own stories, which are rarely heard, are here given a necessary space. We have also asked for experience among other involved actors, and we highlight relevant media submissions as well as authorities' actions on the matter. It was also our ambition to provide a relatively detailed description of the process during the period in question, 2013-2017, in order to document it. Other topics discussed during the interviews were how the asylum-seekers were received in the new country; how they experienced their time at the facility; how the self-organization started and developed; how collaborations with other actors arose and worked; which their goals with the self-organization were; and if they think they succeed to achieve these. The media material partly reflects how the group communicated its activities outwardly, and partly how local press represented and commented on them. Material from the authorities depicts some of the more formal conditions for the asylum seekers work and how this partially changed over time.

The study shows that work on self-organization has made a difference for the situation of asylum-seekers in several ways; they have created many activities at the asylum facility, which reduced the risk of insomnia, passivation and mental ill health during the often long waiting period; opportunities for preparing and qualifying for an inclusion process have been improved; found methods to quickly bring people into internship and work; people's identities, solidarity and control of their own situation have been strengthened; the image of refugees as passive victims and aid recipients has been partially challenged; many constructive collaborations withother actors have been established and they have created a common voice for the group capable to claim their own needs and wishes.

At the same time, it appears that perceived differences between groups of asylum-seekers sometimes prevent the possibility of reaching all asylum-seekers, and they often have difficulties with being recognised as equal, competent and full-fledged partners as conceptions about "the other" as dependent, passive and beneficiaries dominate, which tend to worsen when they, by other actors, are perceived as competitors for the money that is searchable for inclusion work.

If self-organization among asylum seekers will have the opportunity to continue to develop into new inclusion methods, it might contribute to mobilizing the group's resources and thereby a faster and smoother inclusion process. Central to this is that practical aspects of inclusion - such as work and living, housing, language and education – should be related to ideas about identification and inhesion if newcomers social and cultural position are about to change. Crucial for success is also how authorities and other citizens will respond to, providing space for and utilize the constructive power created by the self-organization.

Abstract [sv]

Under 2010-talet har ovanligt många flyktingar kommit till Sverige, bortemot 163 000 sökte asyl enbart under 2015. Många kom på grund av kriget i Syrien som pågått sedan 2011, men även från ett flertal andra länder har människor tvingats fly krig, våld och naturkatastrofer under perioden. En stor del av de nyanlända placerades på flyktinganläggningar i väntan på besked om uppehållstillstånd. En av landets största flyktinganläggningar är Restad Gård strax utanför Vänersborg. Denna studie handlar om situationen för nyanlända på anläggningen, och framför allt om den självorganisering som en grupp flyktingar startade under beteckningen Support Group. Inledningsvis var anledningen till självorganiseringen att lösa flera akuta behov och problem på anläggningen, senare kom den att utvecklas till en ny modell för att inkludera nyanlända i det nya samhället och göra dem själva delaktiga i processen.

Syftet med studien var att undersöka hur självorganisering bland asylsökande på en asylanläggning i Västsverige upplevdes inverka på inkluderingsprocessen i det nya landet. Genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer har vi främst fokuserat på asylsökandes egna upplevelser av hur aktiviteterna de anordnat har påverkat inkluderingsprocessen och relationer till övriga boende och andra aktörer de samverkat med. Deras egna berättelser, som sällan hörs, får här ett behövligt utrymme. Vi har också frågat efter erfarenheter bland andra inblandade aktörer samt lyfter fram relevanta mediala inlägg samt myndigheters agerande i frågan. En ambition har också varit att bidra med en relativt detaljerad beskrivning av processen under den valda perioden, 2013-2017, i syfte att få den dokumenterad. Andra teman som diskuterats under intervjuerna är hur de asylsökande blev mottagna i det nya landet, hur de har upplevt tiden på anläggningen, hur självorganiseringen startade och utvecklades, på vilka sätt de arbetat för att vara ett stöd för ökat självförtroende och kunskaper bland asylsökande, hur samarbeten med övriga aktörer kom till stånd och hur de fungerat, vilka deras mål varit med självorganiseringen och om de tycker att de lyckats uppnå dessa. Det mediala materialet speglar dels hur gruppen kommunicerat sina aktiviteter utåt, dels hur lokal press återgett och kommenterat skeendena. Myndighetsmaterial skildrar en del av de mer formella förutsättningarna för de asylsökandes arbete och hur detta delvis förändrats under tidsperioden.

Studien visar att arbetet med självorganiseringen har gjort skillnad för de asylsökandes situation på flera sätt; de har skapat många aktiviteter på asylanläggningen vilket minskat risken för håglöshet, passivisering och psykisk ohälsa under den ofta långa väntetiden; möjligheter att förbereda och kvalificera sig för en inkluderingsprocess har förbättrats; hittat former för att snabbt få ut människor i praktik och arbete; människors identiteter, gemenskap och kontroll över den egna situationen har stärkts; bilden av flyktingar som passiva offer och hjälpmottagare har delvis utmanats; många goda samarbeten med övriga aktörer har etablerats och de har skapat en gemensam röst för gruppen med kraft att hävda deras egna behov och önskemål.

Samtidigt framkommer det att upplevda skillnader mellan grupper av asylsökande hindrar ibland möjligheten att nå alla asylsökande; de ofta har problem med att bli erkända som jämbördig, kompetent och fullvärdig samarbetspartner då föreställningar om "den andre" som beroende,passiv och hjälpmottagande flykting dominerar och det tenderar att förvärras då de av övriga aktörer upplevs som konkurrenter om de pengar som finns att söka för inkluderingsarbete.

Om självorganisering bland asylsökande får möjlighet att fortsätta utvecklas till nya metoder för inkludering kan det bidra till mobilisering av gruppens resurser och en snabbare och smidigare inkludering. Centralt är då att såväl praktiska aspekter av inkludering – som arbete och försörjning, bostad, språk och utbildning – också bör relateras till föreställningar om identifikation och tillhörighet, för att nyanländas sociala och kulturella position ska kunna förändras. Avgörande för om det lyckas är även hur myndigheter och alla övriga medborgare lyckas bemöta, ge utrymme för och ta tillvara den konstruktiva kraft som skapas av självorganiseringen.

Place, publisher, year, edition, pages
Trollhättan: Högskolan Väst , 2018. , p. 114
Series
Reports University West, ISSN 2002-6188, E-ISSN 2002-6196 ; 2018:2
Keywords [sv]
Flyktingar, asylsökande, inkludering, självorganisering, flyktingnorm, empowerment, delaktighet, Refugees, asylum-seekers, inclusion, self-organization, refugee norm, empowerment, participation
National Category
International Migration and Ethnic Relations
Research subject
SOCIAL SCIENCE, Sociology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hv:diva-13063ISBN: 978-91-88847-03-4 (electronic)ISBN: 978-91-88847-04-1 (print)OAI: oai:DiVA.org:hv-13063DiVA, id: diva2:1259869
Available from: 2018-10-31 Created: 2018-10-31 Last updated: 2018-11-02

Open Access in DiVA

fulltext(3054 kB)86 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 3054 kBChecksum SHA-512
8c3062deedfd924389997bdf9b94ecd108a32fc18cd5ec24e914188dda6082c90803f3ffe04896bc12bc3df5cc10a1d6502f643e06dc3148eff22878acbd4438
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Herrman, MargarethaKullgren, Carina

Search in DiVA

By author/editor
Herrman, MargarethaKullgren, Carina
By organisation
Section for health promotion and care sciences
International Migration and Ethnic Relations

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 92 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 196 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf