Syfte: Syftet med min studie är att synliggöra fritidslärares tankar och idéer kring fritidshemmets komplement till bildundervisning. Studien syftar till att undersöka fritidslärares upplevelser och arbete med estetik och skapande i relation till läroplanens riktlinjer, och hur de anser att de med goda medel kan gynna elever och skolans bildundervisning på fritidshemmet.

Bakgrund: Fritidshemmet ska komplettera skolan, likaså bildundervisningen som dessutom är ett av de ämnen som får minst undervisningstimmar i skolan. På fritidshemmet ska flera olika estetiska processer förekomma, men även andra kunskaper ska nås. Fritidslärarens yrkesroll har varit svårdefinierad eftersom yrkesrollen och uppdraget har förändrats genom åren. Fritidshemmet ska komplettera skolan och bidra till att eleverna förses med kunskaper och att de uppnår kun-skapsmål utifrån läroplanens riktlinjer, samtidigt betonas vikten av att de erbjuds fritid. Hur detta komplement ska ske varierar, men det ska ske på ett sätt som bidrar till att elever uppnår kunskapsmål. Utöver komplement och bidrag till att kunskapsmål uppnås ska eleverna erbjudas rekreation, meningsfull fritid, omsorg, andra kunskaper och goda möjligheter till fri lek och skapande. Detta innebär flera riktlinjer, som kan tyckas vara svårtolkade, eller att det kan tolkas på olika sätt bland fritidslärare.

Metod: Studien genomfördes genom kvalitativ forskningsmetod i form av fokusgruppsintervjuer. Jag besökte två fritidshem och utförde två fokusgruppsintervjuer. I intervjuerna diskuterade fritidslärare från främst olika avdelningar estetiskt lärande i relation till bildundervisning och läroplanens riktlinjer. Då endast tre till fyra fritidslärare deltog i fokusgruppsintervjuerna varade besöket och intervjuerna i cirka 60 minuter. Samtliga fritidslärare är utbildade och har i någon form erfarenhet av arbete med estetik. Som analysverktyg använde jag fyra nyckelbegrepp för att bearbeta insamlad data. Nyckelbegreppen var informellt lärande, formellt lärande, estetiskt lärande och multimodalitet. Resultat: Resultatet visar att samtliga fritidslärare förespråkar valfria estetiska aktiviteter för eleverna för att bidra till meningsfull fritid, nya kunskaper och för att komplettera skolan och de kunskaps-mål som gäller bildundervisning. De betonar vikten av ett gott samarbete mellan skola och fritidshem, varav det ena fritidshemmet saknat detta samarbete som i sin tur har resulterat i problematik gällande komplettering av den aktuella bildundervisningen. Resultatet har visat att fritidshemmen hade både likheter och olikheter, men att de har liknande visioner om hur de vill arbeta. Informellt lärande dominerar, men samtliga fritidshem använder sig av läroplanens riktlinjer och kunskapsmål i sin planering av estetiska aktiviteter. Fritidshemmet är en arena för kompletterande undervisning genom praktiskt övning, men bristande samarbete med skolan innebär komplikationer gällande komplementet. En röd tråd som genomsyrar hela skolans verksamhet kan underlätta fritidshemmet arbete.