Bakgrund: De flesta barn kommer i tidig ålder i kontakt med digitala medier (Statens medieråd, 2015, s. 4). Eftersom många barn använder surfplattor på förskolan menar vi att det är av intresse att utforska det innehåll som barnen tar del av. Få studier har gjorts som behandlar de normer och stereotypa skildringar som förmedlas i digitala program som används i förskolans verksamhet. Förskolan har ett uppdrag att förmedla demokratiska värden där alla människor har lika värde (Skolverket, 2016, s. 4). Därför är det viktigt att granska om de digitala program som används i förskolan är förenliga med och främjar förskolans värdegrund.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett normkritiskt perspektiv granska karaktärer i digitala program som förekommer i förskolan.

Metod: Studien har en kvalitativ ansats där datamaterialet består av nio applikationer som används på två förskolor vi varit i kontakt med. Materialet har granskats genom en textanalys, där vi betraktar text som ett meningsbärande system som innefattar bild, film och kulturella uttryck. I vår studie analyseras bild och rörlig bild för att synliggöra de strukturer och normer som förekommer i applikationerna.

Resultat: I studien framkommer att det finns en överrepresentation av vita karaktärer i de applikationer vi granskat. Manliga och kvinnliga karaktärer förekommer i ungefär lika hög grad, med en viss dominans av manliga karaktärer. Normer som blir synliga i applikationerna är heteronormativitet, vithetsnorm, normer om könsroller, kropps- och funktionsnormer och socioekonomiska. Flera karaktärer är skildrade på stereotypa sätt och förmedlar stereotypa uppfattningar om hur individer av olika kön och ålder ser ut och agerar. Vi hittar även exempel på karaktärer som bryter mot normer, exempelvis karaktärer som på olika sätt handlar gränsöverskridande i förhållande till de förväntningar som finns om kön. Det finns också flera karaktärer som inte förmedlar normativa och stereotypa uppfattningar.