Bakgrund: Enligt Skolverket (2016) ansvarar läraren för att eleverna får möta olika undervisningsformer i matematikundervisningen, "läraren ska svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer" (Skolverket, 2016, s.15). Forskning som PISA (2012) visar att elever har ett sjunkande resultat i ämnet matematik och det kan finnas en koppling mellan de stöd eleverna får i matematikundervisningen och det sjunkande resultatet i matematik (Skolverket, 2013).

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad lärare har för kunskaper om laborativt arbete i matematikundervisning, i vilken utsträckning lärarna arbetar med laborativ matematikundervisning och hur lärarna ser på laborativ matematikundervisning.

Metod: Den valda metoden är en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts för att besvara studiens frågeställningar. Fem intervjuer genomfördes med utbildade lärare som undervisar i åk 1–3. Intervjuerna spelades in med en tekniskt ljudapparat. Data som samlades in transkriberades och analyserades sedan.

Resultat: Resultatet från studien visar att lärare har olika mycket kunskaper om laborativ matematikundervisning. Trots det kunde alla definiera ett laborativt arbetssätt. Resultatet visar att lärare som påstås inte ha mycket kunskaper om laborativ matematikundervisning använder det i syftet att variera, komplement och för att belöna eleverna. De lärare som påstås ha mycket kunskaper om laborativ matematikundervisning använder sig av det som ett naturligt inslag i matematikundervisningen för att eleverna behöver det och för att gå från konkret till abstrakt vid introduktion av ett nytt arbetsområde. Det framgår även i resultatet att lärare har olika syn på laborativ matematikundervisning. Vissa lärare ställer sig positiva till laborativ matematikundervisning medan andra lyfter nackdelar som att det är tidskrävande och de finner svårigheter med att utmana alla elever.