Bakgrund: Bakgrunden till denna undersökning är läroplanens fostransuppdrag specificerat i värdegrunden där vi lärare till våra elever ska förmedla den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism. I alla samhällen igenom tiderna har människor funderat på hur goda medborgare ska fostras och värdegrunden i vår läroplan uttrycker definitionen av denna politiska önskan för Sverige under vår tid. Detta är ett stort uppdrag med stora, långt gående konsekvenser och därför är det av stor vikt huruvida dessa båda perspektiv är kompatibla, vilken människosyn de förmedlar, vilken syn på gott och ont/rätt och fel de söker överföra och hur den definierar den förnuftiga, önskvärda medborgaren.

Syfte: Syftet med mitt arbete är att undersöka huruvida gymnasielärare anser att de två teoretiska perspektiven kristen tradition och västerländsk humanism, vilka sägs förvalta den etik vi lärare ska förmedla till våra elever, är förenliga.

Metod: Med hjälp av kvalitativa intervjuer söker undersökningen fånga upp och sedan åskådliggöra hur gymnasielärare tolkar begreppen människosyn, gott och ont/rätt och fel och förnuft utifrån de två perspektiven kristen tradition och västerländsk humanism. Intervjuerna har genomförts både ansikte mot ansikte, via telefon och via mail beroende på vad som passade gymnasieläraren i fråga. Därefter används teorier och forskning om etik, västerländsk humanism och kristen tradition som glasögon att titta på materialet genom.

Resultat: Undersökningen visar att en majoritet av gymnasielärarna definierar begreppen människosyn, gott och ont/rätt och fel och förnuft olika utifrån de två perspektiven kristen tradition och västerländsk humanism. Den humanistiska människan definieras som fri och förnuftig medan kristna människan definieras som solidarisk och förlåtande. De flesta lärare uttrycker att människovärdet inom humanismen inte har någon grund utan är något vi människor kommit överens om medan värdet inom kristen tradition enligt flera lärare vilar på att människan är skapad och älskad av Gud. Vi ser även att modernitetens förställning om att den humanistiska, förnuftiga människan är någon som gjort sig fri ifrån religiösa, förlegade föreställningar. En majoritet är uttrycker även att rätt och fel inom västerländsk humanism är föränderligt medan gott och ont inom kristen tradition är stabilt över tid då det är baserat på något över och utanför människan. Detta bekräftar, om än inte entydigt att de två perspektiven inte lätt låter sig kombineras och att en osäkerhet om hur värdegrundens direktiv skall tolkas därför råder.