Bakgrund: Under utbildningen har vi läst om "Det kompetenta barnet" och dess olika definitioner. Begreppet kan uppfattas och användas olika beroende på hur man ser på barnet, samt vilket perspektiv man utgår ifrån. Detta ville vi fördjupa oss mer i och valde därför "Det kompetenta barnet" som utgångspunkt i examensarbetet.

En annan orsak till valt ämne är att barnsynen förändrats. I förfluten tid har barnet förmodligen uppfattats klara av både mer och mindre än idag. Sommer (2005) menar att det uppstått en förändring i teoriuppfattningarna om barnet och kallar det "paradigmskifte", vilket innebär att de skett förändringar i människors grunduppfattningar om barnet från 1960-talet fram till nu.

Syfte: Syftet med examensarbete är att undersöka hur förskollärare ser på "Det kompetenta barnet".

Metod: Den empiriska undersökningen består av fokusgruppsintervjuer med öppna semi-strukturerade frågor. Pedagoger från tre olika förskolor medverkade i studien. Sammanlagt deltog nio förskollärare och en barnskötare. Vid första fokusgruppintervjun deltog tre förskollärare, vid nästa tillfälle deltog tre förskollärare och en barnskötare och vid sista tillfället deltog tre förskollärare.

Resultat: Alla barn är kompetenta. De intervjuade förskollärarnas uppfattningar är att inkompetenta barn inte existerar, men att alla barn är olika. Förskollärarna menar att det krävs erfarenhet för att barnet ska kunna utveckla kompetens och deras uppfattning skiljer sig åt om "Det kompetenta barnet". Beroende på förskollärarnas förhållningssätt får barnet i sin vardag möta vägledning eller tillrättavisning av förskollärarna för att utveckla sin kompetens. Förskollärarna var eniga om att miljön har stor betydelse för barnets utveckling. Sociala koder sågs som en viktig grund i förskolan för att barnet skulle kunna utveckla kompetens och bli en god samhällsmedborgare. Samtliga förskollärare uttryckte att någon form av vägledning av den vuxne krävs för att barn ska kunna utveckla ett bra samspel i förskolan.