Denna studie handlar om att undersöka upplevelserna av välbefinnande hos äldre personer och deras strategier för att bevara upplevelsen av välbefinnande. Studiens resultat är baserat på semistrukturerade intervjuer av ca 20-45 minuter, med tretton informanter där intervjuerna dels har skett med personer på två olika äldreboenden samt hemmaboende äldre. Av de tretton äldre bor fem på äldreboende och åtta bor hemma.

Analys av materialet har skett genom en kvalitativ innehållsanalys. Som teoretiska verktyg har vi använt oss av livsloppsperspektivet, delaktighet och gemenskap, samt livskvalité och behov.

Vi har sammanställt resultatet baserat på olika faktorer som informanterna lyfte fram som mest betydelsefulla för deras välbefinnande. Dessa faktorer var upplevelser av äldreboende som bostadsform, trygghet, mental inställning, livets påfrestningar, samt tillvägagångssätt för att skapa välbefinnande. Svaren skilde sig mellan de boende på äldreboenden och de hemmaboende. De som fortfarande bodde kvar i sitt eget hem hade i flera fall sin livspartner vid sin sida, de deltog i föreningsliv och var i allmänhet pigga och aktiva. Hemmaboende hade inte lika många fysiska och psykiska begränsningar som de som bodde i särskilda boenden för äldre. "Det som skilde sig mellan de fem på äldreboendet var olika funktionsnedsättningar."

I slutdiskussionen har vi sedan belyst äldres upplevelser av välbefinnande och diskuterat vårt resultat och kommer fram till att äldre som inte är beroende av äldreomsorgen bor hemma där de klarar sig själva med de vardagliga sysslorna och personlig hygien. Dessa hade något bättre välbefinnande där de upplevdes som mer positiva och glada.

This study examines the experience of well-being among older people and their strategies to maintain the well-being experience. The results are based on half-structured interviews of approximately 20-45 minutes, with thirteen older people. Interviews are conducted with older people living in two different elderly homes, but we have also conducted interviews with older people who still live at home. Five of the interviewed live in elderly homes and eight live at home.

The analysis of the material has consisted of a qualitative content analysis where the research effort is phenomenology, which means a term in which predetermined sentences should not be found by our authors. As theoretical tools, we have used the lifecycle perspective, participation, society, quality of life and needs.

During the compilation, the various factors highlighted by the informants are most important to the well-being. These were experiences of retirement homes, safety, mental attitudes, life tensions and approaches to creating well-being. The answers differed between the older people at elderly homes and those living at home. Those who still live in their own homes had, in many cases, life partners, they participated in different associations and were generally active. Those living at home had fewer physical and mental constraints compared to those living in homes for elderly people.

In the final discussion we have elucidated older people's experiences of well-being and discussed our findings and found that older people who are not dependent on elderly care are still living in their own homes where they can handle their daily tasks and personal hygiene, expressed well-being and more positive emotions and happiness.