Denna studie tar sin utgångspunkt i ett perspektiv av arbetsintegrerat lärande (AIL) som vävs samman med olika teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning. De teorier som används i denna studie tillämpas utifrån ett genus-, makt- och lärandeperspektiv.

Syftet med denna studie är att belysa och analysera behandlingspersonalens bild av den missbrukande kvinnan. Även personalens uppfattning av samverkan med andra aktörer och professioner undersöks och uppmärksammas utifrån ett arbetsintegrerat lärandeMetoden som tillämpas i denna studie utgörs av fokusgruppsintervjuer som kombinerats med en workshop inom vilken Flanagans (1954) Critical Incident Technique (CIT) metod blivit ett forum för kritisk reflektion med utgångspunkt från ett AIL-perspektiv. Studien har metodologiskt avslutats med att respondenterna fyllt i en utvärdering. Avsikten med utvärderingen har varit att undersöka om de tycker att studien varit givande och lärorik.

Resultaten i denna studie visar att det förekommer ett särskiljande mellan könen, inom vilken mannen utgör normen. Bilden av den missbrukande kvinnan visar att företrädare inom socialt arbete inte alltid är neutrala utan påverkas av socialkonstruktivistiska faktorer inom vilken bland annat frågor om genus och makt aktualiseras. I förhållande till samverkan med andra aktörer beskrivs en samverkansprocessen som präglas av flera problem som i betydande utsträckning riskerar att påverka klientgruppen negativt. Behandlingspersonalens beskrivna brister i handlingsutrymme och tolkningsföreträde påverkar den egna arbetsgruppens kognitiva jurisdiktion negativt då andra yrkesgrupper tar den kognitiva kontrollen över arbetsuppgifterna.

Studiens resultat visar även att fokusgruppsintervjuerna och workshopen blivit ett forum för kritisk reflektion i förhållande till bilden av den missbrukande kvinnan och de beskrivna problemen i samverkansprocessen. Normativa och förgivettagna föreställningar har belyst och sammantaget medverkat till en gemensam kunskapsutveckling.

This study is based on a perspective of Work Integrated Learning (WIL) that is intertwined with different theoretical starting points and previous research. The theories used in this study are applied based on gender, power and learning perspectives.

The purpose of this study is to illuminate and analyze the treatment staff's image of the addictive woman. Employees' perception of collaboration with other actors and professions is also examined and noted on the basis of a Work Integrated Learning.

The method used in this study consists of focus group interviews, combined with a workshop in which Flanagan's (1954) Critical Incident Technique (CIT) method has become a forum for critical reflection based on an WIL perspective. The study has been methodologically completed with the respondents completing an evaluation. The purpose of the evaluation has been to investigate whether they think the study has been rewarding and instructive.

The results in this study show that there is a distinction between the sexes within which the man constitutes the norm. The image of the abusive woman shows that social workers are not always neutral but are influenced by social constructivist factors in which issues of gender and power are discussed. In relation to collaboration with other actors, a collaborative process is described that is characterized by several issues that significantly negatively affect the client group. The deficiencies described in the treatment staff and interpretative practices affect the own workgroup's cognitive jurisdiction negatively when other occupational groups take the cognitive control of the tasks.

The study's results also show that the focus group interviews and the workshop have become a forum for critical reflection in relation to the image of the abusive woman and the problems described in the collaborative process. Normative and forgiven performances have highlighted and all together contributed to a common knowledge development.