Bakgrund: Internationella skolundersökningar, såsom TIMSS (2007) och PISA (2009), visar att elever har svårigheter med att utveckla förståelse för bråk. Studierna har fått fram att elever i årskurs 4 har svårigheter kring taluppfattning och aritmetik, vilket innefattar bråk. Just ämnet matematik är starkt kopplat till användning av läromedel, vilket innebär att elever möter bråk mestadels i läromedel och utvecklar kunskaper utifrån dem. Syfte: Syftet med vår studie var att belysa hur elevers lärande kring bråk behandlas i matematikläromedel för årskurs 1–3. Metod: Valda metoder är kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts för att undersöka hur bråkets ansikten del av helhet, del av antal och bråk på tallinjen presenteras, om vanliga missuppfattningar kring bråk behandlas samt om arbete med laborativt material kring bråk uppmuntras i läromedlen. Ytterligare en kvalitativ innehållsanalys har genomförts där syftet var att granska lärarhandledningarna för att se om lärare ges instruerande eller bildande vägledning inför undervisning om bråk. Den kvantitativa innehållsanalysens syfte var att undersöka hur många uppgifter i elevböckerna som behandlar olika typer av bråk. Vi har använt oss av tre tabeller för att lättare kunna kategorisera datamaterial och sammanställa resultat. Resultat: Resultatet från vår studie visar att bråkets ansikten berördes i båda läromedelsserierna vi granskade, dock i olika omfång och i olika årskurser. Det som läromedlen hade gemensamt var att ingen av dem behandlade vanliga missuppfattningar hos elever, men uppmuntran av laborativt material förekom. Resultatet visar även att lärarhandledningarna i större utsträckning gav bildande vägledning.