Bakgrund Forskning visar att svenska elevers läsförståelse har blivit allt sämre de senaste åren (Skolverket 2016; Skolverket 2017b). Eleverna tappar motivation och blir passiva läsare. Läsningen är en förmåga som kommer följa eleverna genom hela livet och det är därför viktigt att arbeta med denna förmåga redan i årskurs 1 i grundskolan. Det finns två olika sätt att arbeta på, implicit eller explicit. Den implicita undervisningen som grundas på att läraren ska kontrollera om eleverna förstått genom att ställa kontrollfrågor. I den implicita undervisningen blir eleverna lämnade ensamma i sin läsning och får inte lära sig några strategier. Den explicita undervisningen däremot handlar om att eleverna får olika strategier för att ta sig igenom olika texter. Denna undervisningen är mer direkt och vägledande för eleverna. De ska få förståelsen att en text ofta har ett djupare budskap, ett latent budskap som finns bakom texten (Andreassen, 2008). Syfte Syftet med studien är att undersöka hur man arbetar med läsning i klassrummet. Används en implicit eller en explicit undervisning och genom vilka undervisningsmetoder visar det sig? Metod Min undersökning grundar sig på en kvalitativ metod där insamlingsmetoden var strukturerade observationsstudier i ett klassrum med elever i årskurs 1. Undersökningen pågick under fyra dagar och tio observationer genomfördes. Resultat Resultatet jag har fått fram är att den tid som läggs på strukturerad undervisning är när eleverna arbetar med läsläxan eller när de högläser. Läsningen blir en spontanaktivitet i klassrummet som eleverna gör när de är klara med annat arbete. Den undervisningsmetoden som det syntes mest var IRE, som är en implicit undervisningsmetod. Däremot märktes det på den sista observationsdagen att läraren använde sig av en explicit undervisning då hon arbetade med strategin att förutspå vad som ska hända. Men utifrån de dagar jag observerat syns mer implicit än explicita undervisningen.