Bakgrund: Migrationsfrågan är ett aktuellt ämne i samhället. Det finns olika anledningar till varför människor lämnar sina hemländer. Ett av de länder som människor väljer att bosätta sig i är Sverige. När människorna bosätter sig i Sverige påbörjar de ett nytt liv, där barnen bland annat ska börja i den svenska skolan. Tidigare forskning upplyser om att när de nyanlända eleverna ska börja i den svenska skolan bör skolorna ha tydliga riktlinjer vid mottagandet av dessa elever. Det är viktig att lärarna utformar undervisningen så att de nyanlända eleverna utvecklas på bästa möjliga sätt. Vi valde att undersöka detta område eftersom vi anser att det är viktigt att lärare har kunskap om hur man möter och tillfredsställer de nyanlända elevernas behov och förutsättningar på bästa möjliga sätt. Detta är viktigt för att de nyanlända eleverna ska få en likvärdig utbildning som övriga elever. Vi som blivande lärare tycker även att det är viktig att få kunskap om detta då alla inte får möta dessa elever under sin utbildning. Syfte: Syftet med vår studie har varit att ta reda på hur mottagandet hur mottagandet av nyanlända elever går till i tre olika skolor och hur lärare arbetar med nyanlända elever. Metod: För att uppnå syftet med studien valde vi att använda semistrukturerade intervjuer som metod. Vi valde att avgränsa det geografiska området av vår studie till tre enskilda skolor, dessa belägna i olika kommuner. Därefter valde vi att intervjua två lärare per skola, vilket resulterade till att vi intervjuade sex lärare sammanlagt. Resultat: Vårt resultat visade att mottagningen av de nyanlända eleverna sker på ett liknande sätt i de skolor vi undersökte. Skolorna tar emot en utförd kartläggning från mottagningsenheten och den använder de för att anpassa undervisningen utifrån den nyanlända elevens behov och förutsättningar. De intervjuade lärarna har olika lång erfarenhet kring arbetet med nyanlända elever, men ändå skiljer sig undervisningen inte mycket åt. Samtliga lärare använder sig av bilder, kroppsspråk, ord, begrepp och digitala verktyg samt studiehandledare i undervisningen. Resultatet framförde även att de intervjuade skolorna har direktplacering i ordinarie klass, men att de tidigare har haft en undervisningsgrupp. Lärarnas tankar och erfarenheter kring direktplacering och förberedelseklass varierar, men något som de flesta lärarna hade gemensamt var att de föredrar direktplacering med stöd framför att låta eleverna få undervisningen i förberedelseklass.