De svenska hushållens konsumtion motsvarar två tredjedelar av Sveriges BNP-tillväxt, vilket gör att hushållens konsumtion därmed kan ses som motorn i den svenska ekonomin. Konsumtionsförändringar kan av denna anledning ha stor betydelse för landets ekonomi och är därför mycket viktiga att undersöka och inbringa förståelse kring. Syftet med denna studie är att undersöka de svenska hushållens konsumtionsbeteende genom att analysera hur makroekonomiska variabler påverkar detta. De makroekonomiska variabler som undersöks är: disponibel inkomst, inflation, sparränta samt förmögenhet, bestående av finansiella och reala tillgångar. För att enklare inbringa förståelse kring hushållens konsumtionsbeteende kommer de mest välkända konsumtionsteorierna att ligga till grund för studien, vilka är: Keynes konsumtionsteori, Livscykelhypotesen och Permanenta inkomsthypotesen. Då en kvantitativ studie utförs studeras samband mellan ekonomiska makrovariabler under tidsperioden 1986 till 2017 genom en ekonometrisk modell. Utifrån tidigare forskning och insamlat dataset tillämpas en Autoregressive Distributed Lag Model (ADL). Resultatet av studien visar på ett samband mellan hushållens konsumtion och de förklarande variablerna disponibel inkomst, inflation och real förmögenhet. Hur variablerna påverkar konsumtionen över tid är mycket svårt att identifiera på grund av osignifikans i variablernas tidsförskjutningar.

The consumption of Swedish households represents two-thirds of Sweden's total GDPgrowth and can therefore be seen as the engine in the Swedish economy. Changes in consumption can therefore be of great importance to the country's economy and are important to analyze. The purpose of this study is to analyze how macroeconomic variables affect the consumption of Swedish households. The macroeconomic variables that will be investigated are: disposable income, inflation, interest rate, and wealth, consisting of financial and real assets. In order to facilitate understanding of the consumption behavior households, the most well-known consumption theories will form the basis of the study, which are: Keynes Consumption Theory, Life Cycle Hypothesis and the Permanent Income Hypothesis. A quantitative study is performed which means that the relationship between selected variables will be examined by the time period from 1986 to 2017 by an econometric model. Based on previous research and collected data sets, an Autoregressive Distributed Lag Model (ADL). The results of the study indicate that there is a relationship between changes in consumption and changes in the explanatory variables disposable income, inflation and housing wealth. The impact of the the variables on consumption over time is very difficult to identify because of lack of significance in the time lags.