Bakgrund: Barn som växer upp tillsammans med en förälder som lider av psykisk ohälsa löper själva ökad risk för att drabbas av psykisk ohälsa. Barn och ungas egna erfarenheter bör undersökas ytterligare för att få förståelse hur det är att vara närstående, erhålla kunskap om hur uppväxten upplevs och hur familjesituationen påverkar barnen. Barns egna erfarenheter kan även bringa klarhet i professionellas roll och ansvar. Syfte: Syftet var att beskriva barn och ungas erfarenheter av att växa upp med en förälder som lider av psykisk ohälsa. Metod: Denna uppsats är en litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i tre olika databaser. Urvalet bestod av nio kvalitativa artiklar. Analysen följde en trestegsmodell av Friberg (2017). Resultat: Utifrån artiklarna identifierades tre huvudkategorier Omgivningens betydelse, Överlevnadsstrategier och Inte som andra. Samt nio underkategorier Okunskapens vanmakt, Sedd eller osynlig, Tillitens dilemma, Gå på tunn is, Räddning genom distansering, Familjehemligheter, Unik eller udda, Leva med ständig katastrofberedskap och Personliga följder. Dessa belyste barnens erfarenheter av att växa upp med en förälder som lider av psykisk ohälsa. Slutsatser: Att vara barn till en förälder med psykisk ohälsa är utmanande. Barn lever ett liv av ambivalens till följd av förälderns fluktuerande beteende. Det är viktigt att bevara ohälsan som en familjehemlighet och att stundtals distansera sig från familjen. Barnen lever i en värld av oförutsägbarhet i hemmet och i det offentliga livet mot stigmatisering. De vill bli sedda och uppmärksammade, av familjemedlemmar samt av professionella. Professionella behöver mer kunskap för att kunna erbjuda adekvat stöd åt barnen.

Background: Children who grow up with a parent with mental illness are at increased risk of developing mental illness. Children’s own experiences should be further explored to understand how it is to be related to gain knowledge about how the upbringing and how the family situation affects the children. Exploring children’s own experiences may help with further understanding of the professionals’ role and responsibility. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of children and adolescents growing up with a parent suffering from mental illness. Method: This paper is a literature study. The literature search was done in three databases. The sample consisted of nine qualitative articles. The analysis followed a three-step model by Friberg. Results: Three main categories were identified from the articles The importance of the surroundings, Survival strategies and Not like others. And nine subcategories The powerlessness of the unknown, Visible or invisible, The dilemma of trust, Walking on thin ice, Rescue by distance, Family secrets, Unique or odd, Be prepared for the worst and Personal consequences. They all highlighted children’s experience of growing up with a parent suffering from mental illness. Conclusion: Children live a life of ambivalence experiencing a parent’s fluctuating behavior. Children felt importance to keep the illness as a family secret and to distance themselves from the family. The children live in a world of unpredictability at home and public against stigmatization. They want to be acknowledged by family members and professionals. Professionals need more knowledge to provide adequate support.