Benchmarking är ett välanvänt verktyg som syftar till att skapa utvecklingsmöjligheter och uppnå bättre resultat och används i såväl privat som offentlig sektor. Användningen av benchmarking har ökat inom offentlig verksamhet och därmed efterfrågas forskning inom området. Svenska kommuner jämförs i olika rankinglistor för att skapa jämförelser som kan bidra till deras utveckling. Det har dock visat sig att informationen som rankinglistor ger inte används i hög utsträckning för att genomföra processjämförelser och uppnå bättre prestationer. Syftet med vår studie var att öka förståelsen för kopplingen mellan ranking och förbättringsarbete i offentlig verksamhet. Genom en kvalitativ undersökning med ostrukturerade intervjuer av förvaltningschefer inom barn- och utbildningsförvaltningen i tre kommuner, undersöktes förhållandet mellan Lärarförbundets rankinglista och förvaltningarnas förbättringsarbete. Studien visar en bekräftelse av tidigare observationer om att informationen som rankinglistor ger inte kommer till full användning och leder därmed inte alltid till processjämförelser som kan förbättra positionen i nästa års rankinglista. Lärarförbundets rankinglista upplevs inte vara helt rättvisande och detta är den främsta anledningen till att informationen som rankinglistan ger inte alltid kommer till användning i de studerade förvaltningarnas förbättringsarbete. En begränsning med vår studie är att vi enbart inriktat oss på Lärarförbundets rankinglista och att de studerade kommunerna som valde att medverka i vår studie klassificeras som mindre kommuner. Resultatet hade möjligtvis blivit ett annat om vi riktat in oss på en annan rankinglista eller inkluderat fler rankinglistor, samt om fler kommuner studerats.

Benchmarking is a well-utilized management tool that aims to create development opportunities and achieve better results. It is used in both private and public sectors. The use of benchmarking has increased in the public sector and thus requires more research in this area. Swedish local governments are compared in different ranking lists to create comparisons that can contribute to their development. However, it has been found that the information that ranking lists are providing is not being used to a great extent to complete process comparisons and achieve better performance. The purpose of our study was to increase the understanding of the relationship between ranking and performance improvement in the public sector. A qualitative study with unstructured interviews of heads of administration in the field of child and education management in three smaller local governments, examined the relationship between the ranking list produced by Lärarförbundet and the managements´ performance improvement was investigated. The study shows a confirmation of previous observations that information such as ranking lists does not come to full use and thus does not always lead to process comparisons that can improve the position in the next year's ranking list. The ranking list provided by Lärarförbundet is not perceived entirely accurate, and this is the main reason why the information provided by the ranking list does not always come into use in the managements´ performance improvement. A limitation with our study is that we only focused on the ranking list of Lärarförbundet and that the local governments that chose to participate in our study are classified as smaller local governments. The result could have been different if we had a different ranking list or included more ranking lists, and if more local governments were studied.