Att skada sig själv, inte för att ta sitt liv utan för att hantera en svår situation, är ett utbrett fenomen som förekommer bland både vuxna och ungdomar. De som självskadar behöver inte lida av någon psykisk störning, men gemensamt för dem som självskadar är lidandet de upplever. Syftet är att beskriva ungdomars upplevelser av stöd vid självskadebeteende. För att undersöka detta har en systematisk litteraturöversikt gjorts på global forskning publicerad under den senaste tioårsperioden. Resultaten har analyserats med hjälp av modellen Thematic Analyze. Resultatet visar att ungdomar kan få stöd från både närstående, vårdgivare och okända personer. Det visar på bra och dåliga sidor av vårdare och vårdformer som ungdomarna träffat på. Vikten av att trygghet, tillit och att få rätt information lyfts. Det ges även förklaringar till samt beskrivningar av mindre bra vårdmöten. Även skolan framkommer som en arena där det är viktigt med tillgänglig information för både elever och personal, eftersom självskadebeteende ofta är ett utbrett problem hos skolungdomar. Utifrån detta dras slutsatserna: att ungdomar finner stöd hos olika personer, att det är viktigare att professionella har rätt egenskaper, besitter förmågan att både kunna och vilja förstå ungdomen än att vårdgivaren har en hög utbildningsbakgrund, samt att tillgänglig information om fenomenet och om vilken vård som finns att ta del av är viktigt.

To hurt yourself, not by the purpose of committing suicide but to handle a hard situation, a widespread phenomenon which occured among both adult and adolescents. The ones who selfharmed didn’t necessary suffer from a mental illness, but common to those who harm themselves was the suffering that they have experienced. Aim: The aim of this essay was to describe the youths ´experiences of support for self-harm. Method: To investigate this, a systematic literature review has been done on global research published during the last ten-year period. The results have been analysed through the model Thematic Analyze. Results: The results showed that youths can gain support from relatives, care-givers and unknown individuals. It shows that the youth had experienced good as well as bad sides of caregivers and forms of care. It appeared in the result that safety, trust and to receive the right information was of great importance. The results also provided explanations for, and descriptions of, less good care-meetings. Additionally, the school perceived as an arena where it was important with accessible information for both students and staff due to self-harm being a broad issue amongst school youths. Conclusion: Youths found support through different individuals. It was more important that the professional possessed the right properties, knowledge and had the ability to both be able to and have the will to understand the youths, rather than the care-giver having a high degree of education. It was also of great importance that the available information about the phenomenon and the available care would be more easily accessed.