Syftet med studien är att utforska om de som arbetar inom stödgruppsverksamheter för barn som lever med en anhörig med missbruksproblematik själva har personliga erfarenheter av anhörigs missbruk under uppväxten och om dessa erfarenheter har påverkat deras val av nuvarande arbete. Studien bygger på enkäter från 19 respondenter som arbetar inom dessa stödgruppsverksamheter runt om i Västra götalandsregionen. Respondenterna bestod av både män och kvinnor i åldrarna 25 till över 55. Enkäten bestod av påståenden, frågor, utifrån fem teman som vi valde utifrån tidigare forskning samt teorier inom symbolisk interaktionism av George Herbert Mead, Erving Goffman och Ted Goldberg. Resultaten av vår studie visar att 57,9 % av de som arbetar inom dessa stödgrupper själva har personlig erfarenhet av anhörigs missbruk under uppväxten, samt att 62,5 % anser att dessa erfarenheter till viss del har påverkat deras val av nuvarande arbete. Våra analyser visar att våra yngre respondenter (26-35 år) har mer personliga erfarenheter än de som är över 55 år och att personliga erfarenheter i uppväxten korrelerar med personlig vinning av arbetet. I Sverige lever idag cirka 385 000 barn med en anhörig med missbruksproblematik. Utifrån vår studie kan vi anta att framtidens socialpedagoger och stödgruppsledare finns bland dessa och att socialpedagogiskt arbete i vårt samhälle är av ytterst vikt för att de ska få möjlighet att i framtiden, likt många av våra respondenter, använda sina erfarenheter till att hjälpa andra.