Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hushållens sparande: Vilka faktorer påverkar hushållens sparande och på vilket sätt?
University West, School of Business, Economics and IT, Divison of Law, Economics, Statistics and Politics.
University West, School of Business, Economics and IT, Divison of Law, Economics, Statistics and Politics.
2018 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Sparande kan definieras som den del av inkomsten som inte konsumeras och kan förklaras på olika sätt: behovet att bygga en buffert med tillgångar för att kunna finansiera framtida konsumtion, osäkerhet om framtiden, spara åt nästkommande generation samt det kanske viktigaste exemplet: att spara för att kunna konsumera under pensionsåren. Syftet med denna studie är att belysa vilka faktorer som påverkar de svenska hushållens sparande och hur. Denna studie behandlar utvalda variabler och ändamålet är att ta reda på variablernas påverkan på de svenska hushållens sparande. Variablerna som har valts ut baseras på forskaren Sebastian Edwards modell som presenterades år 1995. En faktor som ger ett ökat intresse för att studera hushållens sparande är det införda amorteringskravet från år 2016, och det nyligen skärpta amorteringskravet från mars 2018. För att undersöka detta har metoder som kointegrationsanalys samt en error correction model använts. Teorierna som valts ut för att stödja denna studies analys är livscykelteorin, inkomst- och substitutionsmetoden samt den ricardianska ekvivalensen. Tidigare studier inom det privata sparandet har visat på att BNP per capita, inflation samt ekonomisk tillväxt är två förklarande variabler som har en positiv inverkan på hushållens sparande. Studiens resultat påvisar att bytesbalans och inflation har störst påverkan på hushållens sparande. Resultaten tyder på att ökningar i inkomst via en positiv bytesbalans är vad som i högst grad förklarar sparande. Variabler som genererar en högre inkomst för hushållen kommer att ha en positiv inverkan på de svenska hushållens sparande. Studien får även fram resultatet att amorteringsbeteende blir allt mer positivt samt kommer ha positiv påverkan på sparandet.

Abstract [en]

Savings can be defined as the portion of income that is not consumed and can be explained in different ways: the need to build a buffer with assets to finance future consumption, future uncertainty, save for next generation, and perhaps the most important example: saving to be able to consume during the retirement years. The purpose of this study is to highlight what factors affect Swedish households savings and how. This study deals with selected variables, and the purpose is to find out the impact of variables on Swedish households' savings. The chosen variables are based on the Sebastian Edward model of the researcher, presented in 1995. One factor that gives increased interest in studying household savings is the introduced amortization requirement from 2016, and the recently tightened amortization requirement from March 2018. To investigate this, methods such as cointegration analysis as well as a error correction model were used. Theories chosen to support this study's analysis are life cycle theory, the income and substitution method and the ricardian equivalence. Previous studies in private savings have shown that per capita GDP, inflation and economic growth are two explanatory variables that have a positive impact on household savings. The study's results show that the current account and inflation have the greatest impact on household savings. The results indicate that increases in income through a positive current account balance are what largely explain saving. Variables that generate higher income for households will have a positive impact on the saving of Swedish households. The study also reveals that amortization behavior is becoming increasingly positive and will have a positive effect on the savings.

Place, publisher, year, edition, pages
2018. , p. 48
Keywords [sv]
Sparande, påverkansfaktorer, Sverige
National Category
Economics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hv:diva-12677Local ID: NAX500OAI: oai:DiVA.org:hv-12677DiVA, id: diva2:1230979
Subject / course
Nationalekonomi
Educational program
Mäklarekonom
Supervisors
Examiners
Available from: 2018-07-05 Created: 2018-07-05 Last updated: 2018-07-05Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Divison of Law, Economics, Statistics and Politics
Economics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 129 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf