Bakgrunden till studien är att det finns begränsad forskning inom det barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsfältet om interaktionen mellan ungdomar och professionella i det offentliga rummet. Tidigare forskning inom området har varit inriktad på berättelser från informanter, men få studier har undersökt fenomenet utifrån en etnografisk utgångspunkt. Kunskap om hur interaktionen mellan ungdomar och fältsekreterare utvecklas i det offentliga rummet för att uppnå en legitimitet för fältsekreterare till fältet är mycket begränsad. Att belysa ungdomars agentskap i interaktionen har varit vägledande eftersom tidigare forskning inom fältarbete har varit utifrån de professionellas utgångspunkt. Syftet med studien är att beskriva, analysera och tolka hur fältsekreterare interagerar med ungdomar i det offentliga rummet. Genom en etnografisk ansats skildras (observeras), inte bara det som sägs, utan även det som görs i interaktionen. Följande forskningsfrågor har undersökts: Hur skapar fältsekreterare legitimitet till fältet? Vilka strategier använder fältsekreterare för att skapa kontakt med ungdomar och samtidigt tillvarata ungas agentskap och vilka egenskaper upplever ungdomar är viktiga att ha som fältsekreterare? Studien bygger på deltagande observationer, och på informella samtal med ungdomar, i en utvald kommun avseende fältsekreterares legitimitet till fältet. Genom deltagande observation kan forskaren befinna sig i det offentliga rummet med fältsekreterare och ungdomar och observera det som verkligen händer i interaktionen. Genom tolkning kan forskaren lyckas fånga den subjektiva innebörden av social handling. Sammantaget gjordes tretton fältanteckningar avseende observationerna med två fältsekreterare samt informella samtal med åtta ungdomar, tre killar och fem flickor. Omfattningen av dessa fältanteckningar varierade mellan några preliminära noteringar såsom stödord och mentala noteringar, för att senare utgöra fullständiga fältanteckningar i slutet av dagen. Tolkningsprocessen genom den hermeutiska cirkeln har varit till hjälp för en erfarenhetsnära tolkning av fältsekreterares sätt att handla. Resultatet visar att legitimitetskapande till fältet förutsätter att professionella genom ett socialpedagogiskt förhållningssätt agerar i det offentliga rummet och interagerar med ungdomarna i den kontexten dessa befinner sig i. Genom att ha kunskap om ungdomar, förmedlar fältsekreterare tillit och trygghet. Genom att synas i det offentliga rummet utövar fältsekreterare en form av makt, vilken innefattar såväl kontrollerande som hjälpande dimensioner. Fältsekreterarnas strategier för att skapa legitimitet förutsätter ofta förtroendefulla relationer till ungdomar.

The background of the study is that there is limited research in the child- and youth research field, on the interaction between youth and professionals in the public space. Previous research in the field have been focused on stories from informants, but few studies have been based on an ethnographic approach. Observing how the interaction between young people and out-reach workers develops in public spaces to achieve legitimacy to the field is very limited. Promoting youth agency in the interaction has been guiding in this study, as previous fieldwork research has been based on the professional's point of view. The purpose of the study is to describe, analyze and interpret how out-reach workers interact with young people in the public space. Through an ethnographic study show, not only what is said but also observe what is happening in the interaction. The relevant issues for this study are the following ones: How do out-reach workers create legitimacy in the field? What strategies are out-reach workers using to make contact with young people while at the same time preserving their agency? And, from a young person’s perspective, which characteristics are important to have as an out-reach worker? The study is based on participative observations and informal conversations with young people and outreach worker in a selected municipality. Through participative observation we can find ourselves in public spaces with outreach workers and young people and observe what is really happening in the interaction between them. By interpretation, the researcher is able to capture the subjective importance of social action. All in all, thirteen field notes were made. The scope of these field notes varied between some preliminary notes such as support words and mental notes, to later complete full field notes at the end of the day. The interpreting process through the hermeneutic circle has been helpful for the experience-near interpretation of the individual's way of thinking, but also the way of acting. The result shows that the creation of legitimacy in the field requires that professionals through a social pedagogical approach act in public space and interact with the young people in the context in which they are. By having knowledge of young people, the outreach worker convey confidence and security. By appearing in the public space, outreach worker exercise a form of power, which includes both controlling and helping dimensions. The outreach workers strategies for creating legitimacy often require trustful relationships with young people.