Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor förekom i alla kulturer och samhällsklasser. Våldet var ett stort folkhälsoproblem som grundades i ojämställdhet mellan kvinnor och män, och skedde i det fördolda. Hälso- och sjukvården hade en viktig roll i att identifiera våldsutsatthet men det var ett komplext problem i dagens vård och omsorg. Syfte: Att undersöka vårdpersonals erfarenheter av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: Uppsatsen var en litteraturöversikt. Litteratur söktes i databaserna Cinahl with full text, MEDLINE, psycINFO och psycARTICLES. Urvalet resulterade i åtta kvalitativa studier, en kvantitativ studie, och en studie med metodologisk triangulering. Analysen genomfördes enligt en trestegsmodell. Resultat: Resultatet bestod av följande tre huvudkategorier; känslomässig belastning, kunskapens makt och vanmakt samt ansvarets dilemma. Resultatet visade att vårdpersonalen blev starkt berörda av att lyssna på kvinnors berättelser om våld och att bevittna dess konsekvenser. Det fanns ett stort behov av ökad kunskap och utbildning för att vårdpersonal skulle känna sig trygga i att möta kvinnorna och att kvinnorna därigenom skulle få rätt vård och mötas med respekt och förståelse. Vårdpersonal hade svårt att identifiera, bemöta och vårda våldsutsatta kvinnor eftersom de upplevde bristfälligt stöd från ledning och kollegor. Konklusion: Det påvisades stora kunskapsbrister inom hälso- och sjukvården vad gällde att bemöta, identifiera och vårda våldsutsatta kvinnor. Studien kunde bidra till förbättrad medvetenhet, kunskap och förståelse för problemområdet, främst för yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården men även på ett övergripande samhällsplan.

Background: Mens violence against women occured in all cultures and social classes. The violence was a comprehensive public health issue, based on the gender gap between women and men, and occured hidden from insight. Health care professionals had an important role in identifying exposedness of violence, although being a complex issue in the current health care. Aim: To investigate health care professionals experience of encountering women suffering from domestic violence. Metod: The study was a litterature review. The literature was obtained from four databases, Cinahl with full text, MEDLINE, PsycINFO and PsycARTICLES. The selection contained eight qualitative studies, one quantitative study and one studie with methodology triangulation. The analyse was carried out in a three step model. Results: The result consisted of the following three main categories; emotional strain, the power and frustration of knowledge and the dilemma of responsibility. The result showed that health care professionals became affected in a powerful way by listening to womens narratives about violence and witnessing its concequences. There was a substancial need for increased knowledge and education in making health care professionals feel safe about encountering women exposed to violence and in women receiving adequate care with respect and understanding. Health care professionals had difficulties identifying, treating and caring for women suffering from domestic violence since they are feeling unsupported by management and coworkers. Conclusion: It was evident that there was a comprehensive lack of knowledge within health care settings when it came to treating, identifying and caring for women suffering from domestic violence. This review contributed to improving awareness, knowledge and understanding of the problem area, paramount to professionals within health care settings, and even on a community level.