Bakgrund: Matematik är ett centralt ämne i skolan och har en stor roll för att eleverna ska klara av livet utanför skolans ramar. Problemlösning har blivit en viktig central del i undervisningen då det ska var en grund för elevernas kunskaper om att lösa vardagliga problem. Arbete med problemlösning bidrar till att eleverna får god kunskap inom de matematiska förmågorna då eleverna får möjlighet att resonera, argumentera och diskutera matematik och olika lösningar på problem. Då elever löser problem anpassade efter deras kunskapsnivå får de även möjlighet att lyfta fram olika strategier som också ingår i de matematiska förmågorna. Enligt läroplanens syftemål inom matematik ingår det att eleverna ska få möjlighet att utveckla de olika matematiska förmågorna. Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare möjliggör för eleverna att utveckla de matematiska förmågorna inom problemlösning i matematik, samt undersöka hur lärarna väljer att planera och individualisera undervisningen om problemlösning. Metod: Vi har i denna studie använt oss av metoden kvalitativ intervju med sju olika grundskolelärare som respondenter. Vi valde att intervjua lärare för att få deras egen bild av hur de undervisar om problemlösning utifrån individualisering och de matematiska förmågorna. De intervjuer som gjordes utgick från frågor som sorterades i olika teman gällande lärarens kompetens, individualisering, problemlösning och matematiska förmågor. Vi använde de olika kategorierna för att säkerställa att vi undersökt samma sak hos de deltagande lärarna och att de svar vi fick kunde kopplas till studiens forskningsfråga och syfte. Resultat: Det resultat vi fått från studien visar att de intervjuade lärarna arbetar med problemlösning på skilda sätt. Att lärarna inte har en gemensam förståelse eller säkerhet för vad problemlösning innebär och betyder. Studien visar också att alla lärare inte har de matematiska förmågorna i åtanke då de undervisar eleverna i problemlösning. Däremot hade alla lärare olika kunskaper om problemlösning. Det lärarna hade gemensamt för problemlösning var att alla arbetade genom modeller som innebar samarbete och kommunikation hos eleverna. Alla lärare hade en positiv attityd till problemlösning och beskrev det som något roligt. Lärarna betonade även hur mycket matematiklyftet hjälp dem i deras kunskaper om problemlösning och att de lärare som inte gått matematiklyftet gärna skulle vilja göra det.