Bakgrund Vi har valt rättstavning som ämne på vår uppsats eftersom vi genom vår utbildning har upplevt att det inte finns några tydliga riktlinjer om arbetet med det. Vi ville därför ta reda på hur lärare i fältet tänker kring arbete med rättstavning och om deras tankar skiljer sig från varandra. Forskningsöversikten visar att det finns forskare som förespråkar en formell såväl som informell syn på stavning. Syfte Syftet med studien är att ta reda på om det finns skillnader i olika lärares didaktiska tankar kring arbete med rättstavning i årskurs 2 samt hur de anser att det påverkar elevernas skrivlust. Metod Vi har gjort sex stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer á 18–20 minuter, med lärare som är aktiva i årskurs 2, för att besvara våra frågeställningar. Analysen av svaren gjordes genom en sorteringsbaserad kodning, som hjälpte oss att hitta skillnader i de intervjuade lärarnas svar. Resultat Med hjälp av intervjuerna har vi uppmärksammat att det finns skillnader i lärares didaktiska tankar kring arbete med rättstavning i årskurs 2 samt hur de anser att det påverkar elevers skrivlust. Det som skiljer sig är hur och om lärare arbetar med stavningsaktiviteter, hur felstavade ord uppmärksammas, när de börjar rätta elevers texter och hur mycket tid de lägger på rättstavning. Samtliga lärare menar att arbete med rättstavning är individuellt från elev till elev. Lärarnas svar tolkas även mot de sociokulturella begreppen lära genom samspel, kommunikation och proximal utvecklingszon.