Stor uppmärksamhet riktas i dagens samhällsdebatt mot olika typer av våld. Våld i nära relationer, vilket innefattar alla typer av våld mellan närstående, drabbar främst kvinnor och barn och är ett av våra största hot mot folkhälsan i Sverige. Barn som far illa finns i alla sociala samhällsklasser, i alla delar av landet och i familjer från alla kulturer. Den misstänkte förövaren är ofta en nära anhörig. Barn som bevittnar våld i hemmet drabbas av samma symptom som barn som direkt utsätts och situationen är komplicerad och allvarlig. Symptom på utsatthet för våld i nära relation är till större delen samma symptom som uppvisas av barn med ADHD. Vid efterforskningar på området visar det sig att frågan om ett barns beteende beror på våld eller på ADHD är något som förbryllar forskningen. Föreliggande studie är en kvalitativ undersökning av hur yrkesverksamma i verksamheter som berör barn arbetar med att ställa frågor om våld till barn. Cirka fem procent av alla barn i Sverige har fått diagnosen ADHD. Finns det risk att barn får diagnosen ADHD med medicinering för detta som följd istället för att de får skydd från våldet? Resultatet att yrkesverksamma arbetar på olika sätt i dessa frågor. Det framkom att bemötande är viktigt för att barn ska berätta samt att debatten om trauma eller ADHD-diagnos upplevs komplicerad.

In todays debates in society a lot of focus is directed towards different types of violence. Intimate Partner Violence, wich includes all types of violence between related people, affects first and foremost women and children and it is considered one of our greatest threats towards peoples health in Sweden. Children at risk can be found in all of society's social classes, in all parts of the country and in families from all kinds of cultures. The suspected perpetrator is often somebody who the victim is close to or familiar with. Children who becomes a witness of violence in their own home is affected in the same way as children who is exposed to violence which is a complex and serious situation. Almost all of the symptoms of exposure of intimate partner violence is found to be the same as the symptoms shown by children diagnosed with ADHD. Research shows that there is confusion about the question of whether a child's behaviour depends on exposure of violence or if it is due to symptoms of ADHD. In present study, a qualitative research is made on how professionals approach the task of asking questions about intimate partner violence. So how can professionals be sure of if it is violence or ADHD? Approximately five percent of all children in Sweden is diagnosed with ADHD. Is there a risk that children who are diagnosed with ADHD and is medicated for this instead should be getting protection from violent environments? The result of present study shows that professionals do have different approaches when asking about violence. Results also showed that how children is treated is dependent on what they reveal about violence prevalence. The debate on trauma or ADHDdiagnosis is complicated.