Det finns en förväntan på att företag ska arbeta hållbart och därmed även redovisa hållbarhetsinformation. Att redovisa hållbarhet har historiskt sett varit svårt vilket har gjort att det vuxit fram frivilliga ramverk som företag kan följa för vägledning. Nu har större svenska företag blivit tvungna att hållbarhetsredovisa för det räkenskapsår som börjar näst efter 2016-12-31. I Årsredovisningslagens sjätte kapitel anges minimikrav kring hållbarhetsrapporteringens innehåll som företagen måste förhålla sig till. Tidigare forskning har dock riktat kritik mot hur hållbarhetsinformation presenteras och speciellt avser kritiken huruvida informationen uppnår användbarhet och kvalitet. Lagens utformning och bristen på tydliga riktlinjer innebär att företagen själva måste ta ställning till vad och hur hållbarhetsinformationen ska redovisas. Under våren 2018 offentliggjordes de första hållbarhetsrapporter som upprättats i enlighet med lagkravet. Därmed finns det i nuläget ingen forskning på hur företagen valt att tolka lagen eller hur de presenterar informationen för att den ska bli användbar. Studiens syfte är därför att bidra till en ökad kunskap om hur hållbarhetsrapporter upprättas i praktiken på grund av det nya lagkravet. Den teoretiska referensramen är byggd på forskning kring vad som utgör kvalitet och användbarhet samt intressentteori, legitimitetsteori och neo-institutionell teori. Studien antar en kvalitativ forskningsstrategi med ett abduktivt synsätt. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys gjorts av hållbarhetsrapporter från elva noterade företag i varierande storlek och bransch. Med utgångspunkt i en analysmodell har analysen delats in i två huvudsektioner, hur och varför. Studien visar att företag redovisar mer hållbarhetsinformation än vad lagkravet kräver. Studien visar även att företagen utformar sina rapporter på olika sätt men att företag generellt utgår från intressenters önskningar. För att uppnå användbarhet väljer företag att presentera hållbarhetsinformation med kvantifieringar, ta stöd av externa parter samt presentera utförliga beskrivningar. Studien visar även att företag har en medvetenhet om hur brister i hållbarhetsarbetet kan påverka företagets position. Anledningen till varför företag väljer att redovisa på ett visst sätt kan däremot ha flera lika troliga orsaker som är svårt att utläsa från hållbarhetsrapporterna.

Companies are expected to act sustainable and thereby present sustainability information. Historically it has been difficult to report sustainability, which has led to the development of voluntary frameworks that companies can use for guidance. Now larger companies in Sweden have been obligated to report sustainability for the fiscal year beginning after 2016-12-31. The sixth chapter of the Swedish Annual Accounts Act sets out the minimum requirements for the sustainability reporting that the companies must adhere to. Previous research has criticized how sustainability disclosure is presented, especially regarding whether the information reaches usefulness and quality. The design of the Annual Accounts Act combined with the lack of clear guidelines means that companies must take a stand on which and how sustainability information should be reported. During spring 2018, the first sustainability reports in accordance with the legal requirements were published. Thus, there is currently no research regarding how companies choose to interpret the law or how they present the information to make it useful. The purpose of this study is hence, to contribute to increased knowledge of how sustainability reports are established in practice due to the new legal requirements. The theoretical reference framework is based on previous research on what constitutes quality and usefulness, as well as interest theory, legitimacy theory and neo-institutional theory. The study assumes a qualitative research strategy with an abductive approach. To achieve the purpose of the study, a qualitative content analyses was used to analyze the sustainability reports of eleven listed companies with varying sizes and within varying sectors. Based on an analysis model, the analysis has been divided into two main sections, how and why. The findings indicate that companies report a higher level of sustainability disclosure than required by law. The study also shows that companies have different ways of designing their reports, but in general they report according to the stakeholders wishes. To achieve usefulness, companies choose to present sustainability disclosure through quantifications, support from external parties and by detailed descriptions. Furthermore, companies appear to have an awareness of how shortcomings in the sustainability disclosure can affect the company´s position. However, the cause as to why companies choose to report in a certain way has several just as likely reasons which are hard to interpret from sustainability reports.