Den svenska regeringen har satt som mål att till år 2030 nå en fossiloberoende fordonsflotta. Vägen mot målet har redan börjat genom att succesivt byta ut fossildrivna fordon mot eldrivna, däribland bussar i kollektivtrafik.

I samband med införandet av eldrivna bussar tillkommer ett antal olika aspekter som måste beaktas, varav den ena är tiden för laddning. Med snabbladdningsmetoden Opportunity Charge skapas det goda möjligheter att på ett snabbt och effektivt sätt ladda bussarna vid busshållplatser. Ett problem med Opportunity Charge är att det kan uppstå köer vid laddningsstationerna, detta eftersom bussarnas förseningar inte kan förutses i tidsschemat och eftersom det endast kan betjänas en buss åt gången per laddningsstation. Detta kan i sin tur leda till att det uppstår oklarheter kring vem som ska få ladda först. Det finns därför ett behov av att skapa ett prioriteringssystem som talar om i vilken ordning respektive buss ska få ladda.

För att skapa ett prioriteringssystem utfördes en undersökning av köteorier samt prioriteringssystem inom tågtrafik, flygtrafik och sjukvård. Med hjälp av informationen kunde sedan en grund skapas till den prioriteringsmodell som senare kom att utvecklas. Till prioriteringsmodellen identifierades och viktades även de parametrar som ansågs vara betydande kring bussarnas prioriteringsordning. Två av de viktigaste parametrarna att beakta var bussens aktuella batteristatus samt tid enligt tidtabell. Utifrån dessa två parametrar skapades sedan ett flödesschema och även en prioriteringslista över resterande parametrar. Flödesschemat och prioriteringslistan kom sedan att utgöra den slutgiltiga prioriteringsmodell som presenteras i slutet av rapporten. I prioriteringsmodellen framgår det i vilken ordning respektive buss ska få ladda.

I prioriteringsmodellen finns det en risk för att viktiga parametrar saknas, vilket kan bero på avgränsningar samt informationsbrist. Prioriteringsordningens trovärdighet kan ökas genom att respektive trafikföretag viktar parametrarna mot varandra.

The Swedish government has set a goal to reach a fossil-free vehicle fleet by year 2030. The way against the target has already begun by replacing the fossil-driven vehicles against electric vehicles, including buses in public transport.

In conjunction with the introduction of electric buses there are a number of different aspects to be considered, where one of them is the time for charging. With the Opportunity Charge fast-loading method you´ll be able to quickly and efficiently load buses at bus stops. A problem with Opportunity Charge is that queues can occur at charging stations. This problem can occur because the buses delays can´t be foreseen in the timetable, but also because only one bus can be served at a time per charging station. This can in turn lead to uncertainties about who will be charge first. There is therefore a need to create a prioritization system that tells in which order each buss should be charge.

In order to create a priorization system that describes in which order the buses should be loaded, a survey of queue theory and priority systems for rail traffic, air traffic and healthcare was made. With this information the basis of the priority model was made. To the priority model identified and weighted the parameters that was considered to be important for the buses priorities. Two of the most important parameters to observe were battery status and time according to timetable. Based on these to parameters, it was then created a flowchart and also a priority list of remaining parameters. The flow chart together with the priority list then came to be the final priority model that was presented at the end of the report. In the priority model it shows in which order each bus will be charged.

In the priority model there is a risk that important parameters are missing, which may be due to delimitations and information shortages. The reliability of the prioritization allocation can also be increased by letting traffic companies weighting the parameters against each other.