Bakgrund: Att lärare utgår från vardagsanknuten matematik i matematikundervisningen är inget nytt inom skolvärlden. Det råder en bred enighet bland forskare internationellt och nationellt att matematikundervisningen ska utgå från vardagsanknuten matematik. Däremot råder det en oenighet kring hur detta område ska definieras och vad det finns för huvudargument med att utgå från det för att det ska gynna elevers lärande. Vardagsanknuten matematik har en framlyftande roll i styrdokumenten, där det bland annat framgår att efter avslutad skolgång ska elever kunna använda sig av den matematik som de lärt sig i skolan i vardagen och i framtida studier.

Matematikens språk har varit ett omdiskuterat område i flera decennier på grund av att ett flertal forskare både nationellt och internationellt har redogjort för dess komplexitet, som kan uppstå när lärare undervisar och när elever ska lära sig om matematiskt språk. Ett flertal forskare har nämnt att matematiken och språket går hand i hand och att det finns en rad fördelar med att lära ut om detta område. Däremot har forskare belyst att matematikens språk kan hämma deras matematiska utveckling. Problematik kan uppstå är att när elever lär sig om matematikens ord och begrepp finns dessa även med i elevers vardagliga språk, men har då en helt annan betydelse. Tidigare forskning har även belyst att ifall lärare och elever växlar mellan matematikens språk och vardagliga språket utan att vara medveten om det, kan det uppstå en rad kommunikationsbrister som försvårar en gemensam förståelse av det matematiska innehållet.

Syfte: Syftet med vår diskursteoretiska studie är att undersöka hur diskursordningarna vardagsanknuten matematik och matematikens språk yttrar sig mellan lärare och elever och elever emellan i årskurs 2.

Metod: I vår diskursteoretiska studie har vi använt diskursanalys som både metod och teori. Datainsamlingsproduktionen, är gjord i en klass från årskurs 2, där vi genomfört en lärarintervju med två lärare, en observation av en matematiklektion, samt en fokusgruppsintervju med fem elever.

Resultat: Vårt resultat visar att lärarna talar om vardagsanknuten matematik på två olika sätt. Lärare och elever yttrar sig både om samma förståelse och inte om vardagsanknuten matematik. Lärarens vardagsanknutna matematiklektion blev vardagsanknuten utifrån både lärare och elevers perspektiv. Lärarna försöker att använda rätt terminologi hela tiden men växlar mellan det matematiska språket och det vardagliga, medan eleverna förstod det matematiska språket men föredrar att använda det vardagliga språket i matematiken.