Vilken nytta kan skapas genom att införa hälsofrämjande åtgärder i en organisation? Nyttan kan ses ur både ett ekonomiskt- och ett humanistiskt perspektiv. Det humanistiska perspektivet innefattar effekter både på individ- och gruppnivå som kan ge organisationer olika fördelar. Det ekonomiska perspektivet syftar främst på att uppnå kostnadsbesparingar, ofta i form av sänkt sjukfrånvaro, genom att investera i medarbetarnas hälsa. För att hälsofrämjande åtgärder ska uppnå önskat resultat krävs ett högt deltagande samt kontinuerliga utvärderingar för att uppmärksamma ekonomiska och humanistiska effekter. Tidigare forskning fokuserar primärt på separata delar inom denna problematik. Få studier har bundit samman dessa för att sedan beräkna helheten.

Studiens syfte var att bidra med kunskap kring nyttan av investerade medel i hälsofrämjande åtgärder inom en mindre svensk kommun. Att ge mer kunskap kring kommunikation och påverkan av medarbetarnas delaktighet i beslutsprocesser gällande hälsofrämjande åtgärder.

Utvärdering av nyttan skedde primärt med hjälp av ekonomiska kalkyler. Följande forskningsfrågor låg till grund för studien: Vilken ekonomisk nytta utgör hälsofrämjande åtgärder inom en mindre svensk kommun? Hur påverkas nyttan av de hälsofrämjande åtgärderna baserat på medarbetarnas delaktighet i beslutsfattande? Hur utvärderas investeringar i hälsofrämjande åtgärder? Via en kvantitativ enkätundersökning inom en mindre svensk kommun insamlades data som ämnade att kartlägga medarbetarnas preferenser i relation till framtida hälsofrämjande åtgärder samt ge en inblick i hur kommunen tidigare arbetat vid införandet av dessa. Information gällande kommunens arbete samlades in och låg till grund för två upprättade Return on Investment-kalkyler. Det insamlade empiriska materialet som bestod av 70 besvarade enkäter, visade trender i medarbetarnas preferenser. Kalkylerna gav en inblick hur åtgärder kan beräknas rent kostnadsmässigt för att sedan ställas mot uppnådda effekter av åtgärden och således kunna bedöma dess nytta.

Studiens slutsatser var att Return on Investment-kalkyler över hälsofrämjande åtgärder kan tillämpas av organisationer för att synliggöra stora kostnadsposter som kan påverka nyttan. Ju fler faktorer som inkluderas i kalkylerna desto bättre beslutsunderlag kan skapas och desto lättare blir det att uppskatta nyttan. Analysen tyder på att kommunikation kring hälsan på arbetsplatsen har en positiv påverkan på medarbetarnas upplevda delaktighet och möjlighet till att påverka vid införandet av hälsofrämjande åtgärder. Både granskning av tidigare utförda studier samt analysen av den insamlade empirin bekräftar att ekonomiska kalkyler som beräknar nyttan av hälsofrämjande åtgärder inte prioriteras av organisationer.

What benefit can be created by implementing health promotion activities in organizations? The benefit can be seen from both an economic and a humanistic perspective. The humanistic perspective includes effects at both individual and group levels that can give organizations different advantages. The economic perspective is primarily aimed at achieving cost savings, often in terms of reduced sick leave, by investing in employee health. In order for health promotion activities to achieve the desired result, high participation and ongoing evaluations are key to observing economic and humanistic effects. Previous research focuses primarily on separate parts of this problem. Few studies have combined these and then calculated them in their entirety.

The purpose of this study was: to provide knowledge about the benefits of investing resources in health promotion activities within a small Swedish municipality; and to provide knowledge about communication and the effect of the employee participation in decision making on health promotion activities. The benefit was evaluated primarily using Return on Investment calculations. The study aimed to answer the following questions: What economic benefits are created by health promotion activities in a small Swedish municipality? How does employee participation in decision making affect the benefit of health promotion activities? How are investments in health promotion activities evaluated?

Using a quantitative survey, data were collected from a small Swedish municipality, for the purpose of understanding employee preferences in relation to future health promotion activities, as well as how the municipality worked previously on implementing these. Information regarding the municipality's previous work was used as the foundation for two Return on Investment calculations. The collected empirical data that consisted of 70 answered surveys, showed trends in employee preferences and the calculations provided an insight into how activities can be calculated based on costs alone. The costs were then compared to the activity's achieved effects in order to assess the benefit created.

The study concluded that return on investment calculations of health promotion activities can help organizations determine cost, which can greatly affect the realized benefit. The more parameters that are included within the calculations, the better the calculations serve as a basis for decision making, and the easier it is to estimate the benefit. Communication regarding health at the workplace positively affects employees' perceived involvement and the opportunity to influence the implementation of health promotion activities. Both the review of previous studies and the analysis of the collected data confirmed that economic calculations that calculates the benefit of health promotion activities, are not prioritized by organizations.