Det som har studerats i denna studie är hur metoo-kampanjen utspelats på en typiskt kvinnodominerad arbetsplats. Hur det har påverkat de professionella socialarbetarna enligt deras egna upplevelse, hur ledarskapet påverkat kampanjen samt vilken effekt existerande eller uteblivna policys haft.

Det var sju individer som deltog i studien från olika yrkesplatser inom socialt arbete. Vi valde en kvalitativ ansats genom vilken de alla deltagande för studien intervjuades. Det övergripande perspektivet för studien är fenomenologi då vi var ute efter intervjupersonernas egna upplevda verklighet.

Resultaten vi fick fram, utifrån de teman vi hade som var metoo, ledarskap, policys, arbetsklimat, upprätthållande av könsnormer och metoo på kvinnodominerad arbetsplats, var att ett gott ledarskap och ett gott klimat ansågs som viktigt medans policys ansågs som mindre viktigt då det mest var "fina papper". En viss rädsla för att inte få upprätthålla sin könsnorm visades och det kom fram att män blivit utsatta på vissa av arbetsplatserna.

Diskussionsdelen undersökte svaren för de frågeställningar vi hade för studien och det vi kom fram till var att varken arbetsklimatet eller de policys som fanns på arbetsplatserna förändrats märkvärt efter metoo, det hade inte heller tagits några nya direktiv. Det hade dock uppdagats fall av sexuella trakasserier på vissa av arbetsplatserna och det fanns ett klimat där sexuella trakasserier och en viss typ av jargong var okej mot de män som arbetade på arbetsplatsen. Studiens implikationer för socialt arbete och socialpedagogik är kopplat till socialpedagogers hanterande av frågor gällande människors utveckling.