Bakgrund: Sveriges elever har i tidigare PIRLS-undersökningar visat en nedåtgående trend när det gäller läsförmågan och attityd till läsning. Dock visade resultatet i den senaste PIRLS-undersökningen att resultaten har förbättrats när det kommer till läsförståelsen. Men resultatet visade inte samma positiva trend vad gäller elevers attityd till läsning. Lundberg (2010) menar att problemet till sjunkande resultat även beror på elevers bristande intresse för läsning och litteratur. Jag ansåg därför att det var intressant att undersöka vad elever tycker att lustfylld läsning är, för att som lärare kunna arbeta för att främja en lustfylld läsundervisning.

Syfte: Syftet med studien har varit att ta reda på vad elever anser att lustfylld läsning innebär samt att se hur lärare arbetar kring läsning och för att väcka elevers läslust.

Metod: För att besvara studiens frågeställningar valde jag att göra en begränsad kvalitativ fallstudie. Jag har intervjuat fem elever, varav fyra elever intervjuades i par och en elev enskilt. Jag har alltså gjort tre elevintervjuer samt en lärarintervju. Utöver intervjuerna har jag även observerat fyra svensklektionstillfällen, som informanterna har deltagit på. All data samlades in från en årskurs 3, på en lågstadieskola i en kommun i Västsverige. 

Resultat: Resultatet visade att elever anser läsning vara lustfylld när de själva får vara med och välja bok. Något som också var viktigt för att läsning skulle vara lustfyllt för eleverna var att de fick lära sig nya ord samt bokens handling. Några elever tycker att det är krävande med läsning i samband med att de ska läsa högt för andra. Läraren ansåg att det var viktigt att utgå från elevernas intresse i val av bok och att de skulle få välja bok själva. Hon tyckte även att högläsning och samtal i samband med högläsning var viktigt. Dock var detta något som eleverna inte upplevde som lika viktigt för den lustfyllda läsningen.