Bakgrund: Problemlösning har fått en mer betydande roll inom matematik när Skolverkets styrdokument ändrades 2011 från den tidigare läroplanen som gällt från 1994. Problemlösning har gått från att vara ett eget matematiskt område till att det även ska vara representerat i alla matematiska områden. En anledning till varför problemlösning har fått en mer betydande roll i skolan är för att det anses vara mer fördelaktigt för elevers matematiska kunnande att arbeta mer med problemlösning, än vad det är att till exempel mängdträna rutinuppgifter. Matematik är det ämne där läromedel används mest frekvent och är också det ämne där lärarna frångår läromedel minst jämfört med andra ämnen i skolan. Läromedlens roll i undervisning är omdiskuterad, vilket synliggörs av både Skolverket och tidigare forskning. Diskussionen handlar om ifall läromedlen är en fördel för elevernas kunskapsutveckling eller om läromedel istället hämmar elevernas möjlighet att utvecklas.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och belysa hur problemlösningsuppgifter förekommer i två läromedelsserier för årskurs 4–6, med utgångspunkt i de olika matematiska områdena.

Metod: För att besvara vår frågeställning har vi använt oss av en kvantitativ innehållsanalys för att se hur problemlösningsuppgifter förekommer i de olika matematiska områdena.

Resultat: Vårt resultat har visat att det finns brister i läromedlen kring problemlösningsuppgifters förekomst i de olika matematiska områdena, främst inom Samband och förändringar men även Sannolikhet och statistik och i Algebra för vissa årskurser. Det finns få skillnader mellan läromedelsserierna och skillnader i förekomsten av problemlösningsuppgifter är minimal.