Bakgrund: Under många år har det diskuterats om det är så att barnlitteratur förstärker eller utmanar de stereotypa könsmönstren som existerar i samhället. Barnlitteraturen är en stor del av barns vardag och det bidrar till att barnböckerna förmedlar för barn hur de ska uppträda som pojke respektive flicka. I barns tidiga åldrar handlar det mycket om att barn söker efter karaktärer som de själva kan känna igen sig i, för att få ett stöd när de ska bygga upp sin egen könsidentitet. Martin Widmarks serie Lasse-Majas detektivbyrå är en stor favorit hos barn och därför är det av stor vikt att analysera om Widmark väljer att förstärka eller utmana de traditionella könsmönstren hos karaktärerna i böckerna. Vi har därför valt att analysera en bok ur Lasse-Maja serien, som är den bokserie mest utlånade böcker på Göteborgs stadsbibliotek 2017.

Syfte: Studien syftar till att synliggöra hur genus konstrueras i en av Martin Widmarks böcker ur bokserien Lasse-Majas detektivbyrå.

Metod: Metoden vi valt att använda oss av för att uppfylla studiens syfte och besvara vår frågeställning är textanalys. Vi har valt textanalys för att kunna synliggöra hur genus konstrueras och framställs. Vi har tänkt våra analysverktyg ur genusteori.

Resultat: De aspekter vi valt att analysera Saffransmysteriet utifrån är karaktärernas egenskaper, om det är Lasse eller Maja som bidrar till att mysteriet löses och om det finns kopplingar mellan karaktärernas kön och yrke. Det resultat vi fick fram av vår studie var att Widmark valt att framställa i stort sett alla karaktärer utifrån stereotypa genusmönster. Det fanns delar som utmanade de stereotypa könsmönstren, men boken hamnade mer i de traditionella genusmönstren än tvärtom.