Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilka didaktiska utmaningar gymnasielärare i ämnet Samhällskunskap upplever med att undervisa om normmedvetenhet till gymnasieelever, med fokus på elevernas olika bakgrunder såsom socioekonomisk bakgrund som i föreliggande studie associeras med skolsegregation, men även etnicitet och kön. Frågeställningarna som besvaras i studien är vilka utmaningar lärare upplever i den didaktiska planeringen och hur lärare arbetar med den normmedvetna undervisningen grundat på elevernas olika uppfattningar, kring normrelaterade begrepp.

Metoden är kvalitativa samtalsintervjuer som utfördes med fem gymnasielärare i Samhällskunskap. Lärarna arbetar på tre olika gymnasieskolor i centrala Göteborg. Samtalsintervjuerna utfördes under en vecka, en intervju i början av veckan, tre stycken i mitten av veckan och en i slutet av veckan. Transkriberingen genomfördes dagen efter respektive intervju, för att upptäcka om teman förekom i samtalen. När sista intervjun utfördes fick studien en variation i svaren.

Resultatet visar att lektionsplaneringen påverkas av elevers känslor och detta leder till olika arbetsmetoder för den normmedvetna undervisningen. Respondenterna strävar efter att ingen elev ska bli kränkt under lektionen och det andra perspektivet är att planera så att undervisningen blir bred. Lärarna vill att eleverna ska uppleva någon slags relation till undervisningen genom vilka normer som valts ut. Utmaningarna i att utföra sådana lektioner blir att somliga elever kan känna en tillhörighet till vissa normer och därför kan känna sig anklagade. Planeringen påverkas även av elevsammansättningen då somliga elever är stökigare än andra och detta leder till enskilda arbeten istället för klassrumsdiskussioner. Ytterligare en utmaning är att somliga elever befinner sig i normen och dessa elever är omedvetna. Sådana elever menar somliga respondenter att man måste fokusera på.