Bakgrund: Kanon har i drygt ett decennium varit aktuellt både politiskt och i media, och debatten kring om det ska införas en skolkanon har särskilt varit på tapeten. I bakgrunden diskuterar och definierar vi begreppet kanon och klassiker. Vi diskuterar varför litteratur ska läsas i skolan och hur litteraturundervisningen har sett ut de senaste två seklerna.
Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning svensklärare på gymnasiet använder icke-västerländsk litteratur i sin litteraturundervisning samt vilken betydelse litterär kanon har för dem.
Metod: I studien har vi valt att göra en triangulering av en webbenkät och samtalsintervjuer. Urvalet har bestått av 60 enkätrespondenter och 3 intervjurespondenter som alla är gymnasielärare i ämnet svenska. Resultat: Resultatet visar att användandet av icke-västerländsk kanon samt litteratur sker i en liten utsträckning i litteraturundervisningen hos gymnasielärarna i studien. Studien visar även att begreppet kanon inte är betydelsefullt för lärarna utan de fokuserar på verk och författare oberoende av om de är kanoniserade. Dessutom är två av de tre intervjurespondenterna negativa till en politiskt styrd skolkanon.