Abstract The purpose of this study is to analyze how special circumstances in accordance with chapter 7, 18 c § 1 p. of the Swedish environmental code (miljöbalken) is applied in practice. What factors contribute to shore protection (strandskyddet) reinstatement so that home privacy protection (hemfridsskyddet) no longer applies, and when a claimed property (ianspråktagen tomt) is considered abandoned. This study is based on the following questions: 1. In what condition should a building and its yard be in order to grant a shore protection dispensation (strandskyddsdispens) in accordance with chapter 7, 18 c § 1 p. the Swedish environmental code? What determines most; the condition of the building or the yard? 2. Where does one draw the line between a claimed property and an abandoned property? 3. What factors contribute to an existing building no longer having a home privacy protection zone (hemfridszon)? To answer these questions, a survey was directed to 75 different municipalities in Sweden as well as an analysis of five different legal cases. The methods used in this study are a qualitative method and a legal method. The theoretical part of the study presents what the legal situation looks like today, which especially must be regarded in the issues of shore protection dispensation as well as a description of the background and objectives of the article of law that is this study’s focus. The result of this study shows a summary of the responses to the questionnaire and case law analysis. In the analysis, the questions were answered by municipalities based on their rationale and case law. The analysis shows that the building’s condition is the most important factor in the assessment, that public perception of the area is of great importance and when the building was last considered inhabitable. What is also important in assessing whether there are special considerations for shore protection dispensation is that the plot demarcation (tomtplatsavgränsningen) should be given, what the type of building is on the site and if the area closest to the shoreline ensures free passage for the public. The conclusion shows that the study subject area is complex and that the problem is in the interpretation and assessment of individual cases, based on current legislation. The study indicates that there is not a specific answer as to how exactly the assessment takes place, because it depends on the situation in individual cases. The study’s discussion features interesting rationale as well as an idea which might facilitate the assessment if there are special circumstances for a shore protection dispensation in accordance with chapter 7, 18 c § 1 p. of the Swedish environmental code.

Syftet med denna studie är att analysera hur det särskilda skälet enligt 7 kap. 18 c § 1 p. miljöbalken tillämpas i praktiken. Vilka faktorer som bidrar till att strandskyddet återinträder och att hemfridsskyddet inte längre finns kvar, samt när en ianspråktagen tomt övergår till att vara övergiven. Grunden till studien är följande frågeställningar: 1. I vilket skick ska en byggnad och tillhörande trädgård vara för att kunna bevilja en strandskyddsdispens enligt 7 kap. 18 c § 1 p. miljöbalken? Vad avgör mest; byggnadens eller trädgårdens skick? 2. Var går gränsen mellan en ianspråktagen tomt och en övergiven tomt? 3. Vilka faktorer bidrar till att en befintlig byggnad inte längre har en hemfridszon? För att besvara frågeställningarna genomförs en enkätundersökning riktat till 75 olika kommuner runt om i Sverige samt en analysering av fem olika rättsfall. Metoderna som används i denna studie är en kvalitativ metod och en juridisk metod. Studiens teoridel presenterar hur rättsläget ser ut idag, som särskilt skall beaktas vid frågor om strandskyddsdispenser samt en beskrivning av bakgrund och syfte med studiens centrala lagparagraf. Resultatet av denna studie redovisar en sammanställning av enkätsvaren och rättsfallsanalyseringen. I resultatanalysen besvaras frågeställningarna utifrån kommunernas resonemang och rättspraxis. Resultatanalysen visar att byggnadens skick är viktigast vid bedömningen och att mycket handlar om hur allmänheten uppfattar området som dispensen avser samt när bygganden ansågs vara beboelig. Det som också är viktigt vid bedömningen om det föreligger särskilda skäl för strandsskyddsdispens är att tomtplatsavgränsningen ska vara bestämd, samt vilken typ av byggnad som finns på platsen och om området närmast strandlinjen säkerställer fri passage för allmänheten. Slutsatsen visar att studiens ämnesområde är komplext och att problematiken ligger i tolkningen och bedömningen vid de enskilda fallen utifrån gällande lagstiftning. Undersökningen pekar på att det inte finns ett specifikt svar på hur exakt bedömningen sker, eftersom det beror på hur situationen ser ut vid de enskilda fallen. Studiens diskussion presenterar intressanta resonemang samt en idé som kanske skulle kunna underlätta bedömningen om det föreligger särskilda skäl för strandskyddsdispens enligt 7 kap. 18 c § 1 p. miljöbalken