Studiens syfte har varit att öka förståelsen kring hur bostadsområdet har format ungdomarnas identitet utifrån respondenternas upplevelse. Polismyndigheterna presenterar i deras studie femton särskilda utsatta områden i Sverige. Ett av dessa utsatta områden var Angered som blev studiens fokusområde (Hellberg & Khorramshahi, 2017). Denna undersökningen gjordes med stöd av kvalitativa intervjuer och en semistrukturerad intervjuguide. För att stärka analysen av det empiriska materialet utifrån metoderna har författarna dessutom tagit Erikssons teori om identitetsutveckling samt Goffmans teori om sociala stigman. Insamlingen av materialet gjordes utifrån intervjuer med unga individer mellan 16- 19 år. För att analysera resultaten av dessa intervjuer användes tematisk analys där materialet kodades och delades in i teman. I slutändan kom författarna fram till att respondenterna upplevde en stark gemenskap i bostadsområdet samtidigt som det fanns faktorer som har påverkat individernas identitet. Respondenternas syn och samhällets syn stämmer inte riktigt överens om hur Angered är som stadsdel.