Bakgrund: Idag är spelmarknaden en världsomspännande industri som redan i slutet av 2016 omsatte 837 miljarder SEK varv den svenska egen marknad 2015 omsatte cirka 10 miljarder SEK. Barn och ungdomar är en av de största konsumentgrupperna för dessa produkter, vilket innebär att i det finns en gigantisk arena med material inom deras intressekrets som kan användas som läromedel och därmed skapa nästintill verklighetstrogna undervisningsmiljöer där kunskaper kan prövas och vidareutvecklas. I de traditionella ämnena, Engelska och Matematik, har lärare länge varit mycket skickliga på att nyttja dessa nya läromedel, men det finns många skolämnen där det har visat sig problematiskt att använda spel i undervisning. Dåtidens spel var svåra att tillämpa i ämnen som samhällskunskap, och därför har det inte varit särskilt populärt, men med världsmarknaders expansion av spel så finns det i dagsläget en enorm bank med material att använda. Trots det, precis som med en lärobok, så är det av yttersta vikt att läraren analysera innehållet för att reda ut vilka föreställningar elever kan tänkas få till exempelvis politiska frågor, historia, nationer och inte minst sagt ideologier och deras anhängare genom spelets axiom, grundantaganden och reproduktion av dem. Syfte: Undersöka möjligheten att använda dataspel i undervisningssyfte av samhällsvetenskapliga ämnen genom att analysera och jämföra hur två ideologier reproduceras i spelet Tropico 4. Metod: Hoff (2014) arbetade fram en anpassad metod utifrån Balls (2011) definition av frihetsbegreppet inom de politiska ideologierna. Den här kandidatuppsatsen nyttjar samma metod som i sin tur består av tre delar; textanalys, bildanalys och genomspelning för att lyckas analysera spelens explicita och implicita ideologiska referensram. Resultatet: Resultatet visar att dataspel ifrån tredje part inte är lämpliga som läroplattformen eftersom de ibland kan strida mot skolverkets demokratiska grund och ge en felvinklad bild av ideologier när de presenteras i ett ironiskt spektra. Ideologierna som reproducerades bestod som en salig mix av olika ideologiska präglingar och sällan i sin renaste form. Resultatet visar att, även om det går nyttja spel som läromedel i samhällskunskap, så är det fortfarande svåranpassat. Det ställer orimligt höga krav på läraren i hennes förmågor, och om hon inte besitter dessa färdigheter att navigera det här svåra området kan hon lätt bidra till att förstärka redan inskränkta förhållningssätt till andra människor och ideologier.