Studiens syfte var att granska hur den laborativa matematikundervisningen praktiseras i förskoleklass i förhållandet till idén att skolformen ska fungera som en bro mellan förskola och skola. Undersökningen utfördes med hjälp av kvalitativa metoder i form av observationer och lärarintervjuer. Fyra olika förskoleklasser observerades och 5 lärare intervjuades. 

När datainsamlingen utfördes möttes vi av blandade utfall då vi dels mötte pedagoger som ställer sig positiva till användningen av laborativt material och dels mötte pedagoger som var mer negativt inställda till användandet av laborativt material och uttryckte t.ex. att det var tidskrävande och dyrt. Vi upplevde att antingen blev förskoleklassverksamheten "skolifierad" där eleverna till stor del mötte läroboksanpassad undervisning eller så mötte eleverna undervisning som till stor del berörde laborativa inslag med konkret material, både vardagligt och pedagogiskt. 

Resultatet visar att undervisningen som upplevdes "skolifierad" där eleverna i litet utsträckning mötte alternativa arbetsformer och konkret material i alla fall blev meningsfull i den bemärkelsen att eleverna faktiskt färdighetstränade. De pedagoger vi mötte som anammat arbetet med laborativ matematik och ställer sig positiva till användandet av konkret material lägger för stort fokus på själva materialet vilket leder till att elevernas lärande av matematik hamnar i skymundan.