Bakgrund Utomhuspedagogik framställs många gånger som något felfritt och något som ska kunna appliceras i de flesta typer av verksamheter. Enligt forskare kan mycket av det sociala och didaktiska ämneslärandet ske i utomhusmiljö, så länge pedagoger är medvetna om vilken form av lärande de bedriver, samt problematiserar detta (Dahlgren & Szczepanski, 2001). Utomhuspedagogik har stor påverkan på barns inlärningsförmåga, deras sociala relationer och personliga utveckling (Szczepanski, 2014). Författaren menar att den har en positiv inverkan på hälsa, multimodalitetet och koncentrationssvårigheter. Dessutom ska fysisk kontakt med natur- och kulturfenomen utomhus öka autenticiteten i lärandet "genom att erbjuda en länk till ett synsätt som rimligen borde vara medfödd hos människan" (s. 25). I läroplanen för förskolan (2016) står utomhuspedagogik inte ordagrant utskrivet. Det som står skrivet är att ett av förskolans uppdrag, är att ge barn utrymme för fantasi och kreativitet. Både i lek och lärande såväl utomhus som inomhus. Vidare står det skrivet i läroplan för förskolan att utomhusvistelsen bör ge möjligheter till lek och lärande i både genomtänkt miljö och naturmiljö. Ohlsson (2015) hävdar att i och med den revidering som skedde 2010 av läroplanen för förskolan, framkommer idag vikten av utevistelsen på ett annat sätt än tidigare. Det har lett till att det idag ska vara en naturlig och tungt vägande del av barns vistelse i förskolans verksamhet. Kan man förvänta sig att utomhuspedagogik är applicerbart i alla typer av verksamheter? Vad ställer det för krav på förskollärare och deras verksamheter? Vad är egentligen svenska förskollärares uppfattning om utomhuspedagogik? Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares kunskap och uppfattning om utomhuspedagogik och hur de tillämpar denna i praktiken. Metod Studien bygger på kvalitativa intervjuer. Fem förskollärare har deltagit i studien, vilka är hemmahörande i fem skilda förskolor, i tre skilda kommuner. Resultat Det resultatet som framkommit av vår studie är att det finns en stor vilja och ett intresse från förskollärares sida att använda sig av utomhuspedagogik. I resultatet framställs utomhuspedagogik överlag som något som är fördelaktigt för verksamheterna. Det framgår också av studien att utomhuspedagogik inte används i den utsträckning som förskollärarna hade önskat. Förskollärarna anser sig stöta på en del hinder i sina försök att tillämpa utomhuspedagogik i förskolan. Hindren kan vara materiella, avsaknad av utbildning eller brist på ledning och struktur.