Bakgrund: Resandefolket är en del av den nationella minoritetsgruppen romer och deras språk räknas som en varietet inom romani chib. Efter att ha utstått diskriminering, förtryck och tvångsassimilation under de århundranden som de levt i Sverige har de allt mer gömt och tappat sitt språk. Sedan år 1999 har Sverige tagit sig an att följa Europarådets ramkonvention för nationella minoritetsspråk. För att skydda och bevara de nationella minoritetsspråken har man vidtagit åtgärder för att främja modersmålsundervisning i dessa.  Syfte: Det här examensarbetet syftar till att undersöka förutsättningarna för att modersmålsundervisning i svensk romani ska bedrivas. Metod: Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med före detta modersmålslärare i svensk romani. Resandeföräldrar med barn som kan ansöka om modersmålsundervisning har också intervjuats. Resultat: De lagstadgade kraven för att bevilja modersmålsundervisning har sänkts för de nationella minoritetsspråken. Men detta har inte skolornas huvudmän alltid kännedom om. Kravet på lämplig lärare står dock kvar trots kritik från Europarådets rådgivande kommitté. Bristen på lämpliga lärare och avsaknaden av en plikt att arbeta för att få fram dem, bildar ett hinder för modersmålsundervisning i minoritetsspråk. Det är väldigt få ansökningar om modersmålsundervisning i svensk romani som kommer in från resande. Det kan bero på att de flesta inte har blivit informerade. Men det kan också rotas i en rädsla för att gå ut öppet med sin resandeidentitet.